Lätt svald hjälp é oftast en stjälp

”Kasta omkull – tryck ner hunden, du måste visa vem som är ledaren”. Vad håller ni på med ni självutnämnda som så gärna delar med er av ”er kunskap” i hur man lär hundar?

Under de senaste åren har ett föråldrat sätt att tänk kring hundträning, åter sett dagens ljus i Sverige. Det är med en rysning, jag tar emot telefonsamtal, konsultationer och mail kring hundfrågor. Nästan oavsett vad frågan/problemet består i så finns det i berättelsen ett inslag av våld mot hunden.

Man har fått tips av; -en person som haft hundar hela sitt liv.., -en speciellt schäferkunnig person.., -uppfödaren som sa.., -en granne som en gång hade en hund som gjorde så.., med fler förklaringar till varför man som matte husse, låtit sig bli ledd att tro på denna typ av råd/hjälp, att hundar måste lära sig att vi är ledarn. Och vid minsta tecken på motstånd skall det kuvas. ”-Tryck ner hunden i backen och se till att den ligger kvar där nere, även med huvudet, tills du ser att den lärt sig/lugnat sig”.

Jösses, ser det ut så i våra svenska hem, i skolan och på arbetsplatsen också? Kommer föräldrar, lärare och eller chefen inrusandes och kastar er i golvet. För att ni inte bäddat sängen, kom i tid till lektionen och eller för att ni stod och fnissade istället för att göra det faktiska jobbet?

Hur kommer det sig att kloka vuxna människor vill tro att man löser ”problem” genom våld, hot och skrik? Hur kommer det sig att man vill tro att det man själv inte finner behagligt, skulle hundar finna behagligt? Hur kommer det sig att man tror så lättvindigt på personer som påstår sig veta? Var har vårt intresse för kunskap tagit vägen? Försvann det ihop med intåget av ökad möjlighet till snabb kommunikation i samhället, eller?

Ledarskap i hundars värld är ingenting man kan besluta om, det förtjänar man. Man blir aldrig ledare över sin hund genom våldsamma och ojusta metoder. Det lär bara hunden att ni är opålitliga och det ni eventuellt tycker er se av förändring/anpassning till ”ert ledarskap” är ingenting annat än oro/rädsla/stress/oförstående. Minsta möjlighet att avvika från denna trängda situation för hunden, så kommer den att göra det. Så vitt den inte redan är helt hjärntvättad.

Hundar som kuvas under ledarskapsflaggan, är också de hundar som oftast är i mest obalans och inte så sällan vid möten. Det man får – det ger man eller som engelsmännen säger; ”What comes around goes around”

Hundägare, utmana de som lär er genom att undra, fråga och diskutera kring det ni lär, det är att ta ansvar över sitt lärande. Och omtanke om sin hund.

Människor som har faktisk kunskap om hund är människor som oftast är ödmjuka, inför både eleven, frågan och svaret. Dels på grund av den egna insikten man får när man nått ny kunskap.

Och ni självutnämnda vänligen lär er en sak, säg; jag vet inte, när det är fallet. För det är jag övertygad om att ni vet, när ni talar om saker ni faktiskt inte vet något om, eller? Om inte för annat så för hunden skull.

 

23 jul 2007

Webdesign  |  Format1 modernized by SussCreations
© Fidos Hundinformation 2017