Djurskydd?

Enligt svenska politiker har vi, i Sverige, världens starkaste djurskyddslagar. Det låter väl förtroendeingivande och man får en behaglig känsla av att vara svensk. Här i vårt land är det så att djuren har rätt att må väl och behandlas väl enligt en speciell lag.

Rätten för djurarten/individen att korrekt bemötas/hanteras på sådant sätt att utifrån varje djurarts/individs individuella behov, så skall djuret inte far illa och eller leva onaturligt enligt dennes behov.

Denna rätt/lagtext är i huvudsak en kompromiss mellan människans önskan, behov och djurets egenrätt till humant och normalt liv baserad på vetenskaplig fakta om djurarten. Men som sagt med hänsyn tagen till människan.

Trots denna djurskyddslag, så är det få om ens några djur som i lidandets stund får någon rätt. Lagen och resurserna är så tandlösa och byråkratiskt snåriga, att det oftast är så att ett djurs lidande sällan lindrar dennes liv.

Utan kan i bästa fall statuera exempel för kommande djur i liknande situation, som då förhoppningsvis räddas från sina kval.

Jag vill ha ett stopp av försäljning av djur via ”Blocket” och liknande annonseringsplatser. Jag vill ha ett körkort på djuruppfödare med en länk till varje djur och dess uppfödare, såväl som ägare. Borde vara en baggis i dagens teknologiska datorsamhälle. Varför har vi inte det?

På detta vis kunde man ha bättre kontroll och utgångspunkt än vad som idag råder för djur. Och i mitt fall rör sig livet och arbetet kring omtanken och spörsmålen om hunden, människans äldsta och trognaste vän.

Senaste lidandet i HD (Helsingborgs Dagblad), var en hund som satt bunden i en, en meter kort lina. När djurskyddsinspektören kommer på visit, visar det sig att valpen som det var, tre månader gammal, satt i en, en meter lina. Kojan som fanns på tomten var så liten att om nu linan räckt för valpen att ta sig in dit, så fick valpen inte plats. Eftersom valpen troligen växt en del sedan kojan byggts och därmed växt ur sin skyddsplats, mot sol, vind och regn.

Och om man nu överhuvudtaget kan rekommendera/acceptera att en valp sitter bunden, så var linans längd och kojans obrukbarhet i sig, ett djurskyddsfall som borde göra att denna anmälan slutat annorlunda.

Hunden var dessutom köpt via Blocket vid två veckors ålder. Och ägarna hade fött upp den med nappflaska. Ägarna fick en erinran/information om vad som gäller och djurskyddsinspektören ilar vidare till nästa kontroll och eller sitt kontor, vilket vet jag inte.

En djurskyddslag som inte ens informerar vid hundköp. Hur skall man kunna förvänta sig då att folk skall göra rätt när de inte ens vet. Eller är det ett lagbrott att inte veta? Det är det inte, mig veterligen.

Ovan story innehåller flertalet fel och därmed borde hundägandet redan vara förverkat, hunden borde tagits från ägarna och böter skulle utfästs.

Jag ryser och mår illa av all information jag får mig till livs på olika sätt, hur hundar har det i vårt land och undrar, varför har vi en djurskyddslag? Inte kan det vara för djurens välfärd i vart fall, eftersom ingen tycks bry sig om att kontrollera uppfödare, köpare, deras handhavande och eller kunskapsnivå.

Och kunskapsnivån fortsätter att baseras på vad folk tycker och inte på vad som vetenskapligt faktisk går att belägga. Dumheter tycks få ta hur mycket plats som helst. På tre olika ställen i vår tevetablå, varje vecka kan man följa quick-fixmetoder som ”fostrar” hundar. Inslagen är dessutom starkt redigerade, dels på grund av tidsbrist för inslaget men främst för att uppfattas som fantastiska resultat, på bara femton till tjugo minuters arbete, med ett problem som ibland varat i åratal.

Wow, klart folk utan kunskap blir imponerade. Det vet tevefolket och de medverkande och de slår sig för bröstet med tittarsiffror och brev till redaktionen och ger självaste F.. i hunden.

Och jag ilsknar till mer och mer.

 

27 sep 2009

Webdesign  |  Format1 modernized by SussCreations
© Fidos Hundinformation 2017