Jag och Ranelid

Vad i herrans namn är det för rubrik, – är hon kär i karlen, kanske ni tänker eller har hon hybris och tror att hon på något sätt kan liknas vid hans skrivande. Inte något av det, men när jag häromkvällen såg på Babel, ett kulturprogram på SVT 2, där Ranelid medverkade så kände jag det för första gången, vi är väldigt lika.

Inte en helt enkel medvetenhet eftersom jag tillhör dem som aldrig skulle köpa hans böcker eller ens bänka mig för en föreläsning med honom. Och inte heller ser jag till att ha koll på när han är i rutan. Men jag är intellektuellt intresserad, om man kan uttrycka sig så. Så jag sitter kvar om han dyker upp, lyssnar och funderar. Nuförtiden får varje tevetittande svensk lite mer Ranelid till livs, än man kanske önskar.

Två skåningar som ”slåss” för sitt hjärtas tro och sin hjärnas formulering av denna eller är det hjärnans vetande som färgas av hjärtat i skrivandet, säg det. Oavsett vilket, han får ofta komma till tals och ibland lyckas även jag att nå ut långt bort från min egen närmsta sfär, för att förmedla denna livskärlek. Hans kärlek är väl till ordet av att få lätta sitt hjärta. Min är till min kunskap om hundar – vilken föds i studier, känslan och upplevelsen ihop med dem och besannas av hjärnans intresse för att förmedla.

Men han har det bättre Ranelid pågen, han hörs mer och oftare än mig, hmm. Det som trots allt gör oss mest lika är inte skånskan, inte utseendet, inte viljan utan vår okomplicerade rättframhet, som är ärlig, välmenad och direkt, direkt där när vi upplever. Han börjar bli riktigt mycket uppskattad för det, jag hoppas det drabbar mig med. Om inte annat så för alla hundars skull.

 

1 nov 2009

Webdesign  |  Format1 modernized by SussCreations
© Fidos Hundinformation 2017