Onsdagen den 7 Januari ;

Det var mycket mer snö imorse och Lexi fortsatte att förundras och glädjas över den, hon snusade och snusade och skuttade och snusade. Hon fick ett par snöbollar av mig och några godisar. Godisar som bara försvinner och lämnar ett litet hål efter sig, det var kul att leta efter dem, tycktes Lexi tycka, hon kastade sig efter dem i snön. Vår morgonpromenad var nästan en timma, fast vi bara var hemomkring, vi träffade Peggy och dom lekte en stund. Peggy är en ovanligt trevlig Jack Russel Terrier, hon tycks tåla vilken lekbehandling som helst. Lexi hon ”mördade” henne, det vill säga tar struptag och hoppade på och över henne, knuffade henne och tacklade henne, Peggy bara var glad och med på noterna.

Idag var fjärde eller femte morgonen som Lexi fick lite Rapsolja på en tesked mot sitt kliande, peppar, peppar det verkar hjälpa och Lexi tycker om sin olja, jag häller även ett par droppar på hennes mat på kvällen. Tänk på att om ni ger er hund något som olja eller något annat helt nytt, som skulle kunna få fart på magen, prova då i små portioner först och prova då ni skall vara tillsammans med hunden de närmsta timmarna, ifall det skulle tränga på i magen.

Lexi fick följa med mig till frisören idag, det var länge sedan hon var med, hon skötte sig bra och kunde stå och vänta på avstånd medans jag fick håret tvättat och sedan fick hon sitta i mitt knä under själva klippet, för att vara minst i vägen.

Vi gick en sväng på stan för ett par ärenden och sedan därifrån upp om Slottshagen. Där träffade vi Prince, en äldre Bearded Collie, men inte äldre än att han ville leka med Lexi om än det var relativt stillsam lek. Därifrån gick vi vidare till Fredriksdalsskogen. Det är plusgrader och tö, som så ofta när vi skåningar får lite snö så töar det bort direkt. Det hade dock snöat så mycket att det var vallar av bortskottad snö längs gator och trottoarkanter, där blev det vattenpölar på sina ställen, hemskt otäcka att kliva i när man skulle över en gata, tycker Lexi som visade prov på sin gracila hoppteknik. Jag undvek de skottade och saltade avsnitten så mycket jag kunde och sköljde av Lexis tassar i ljummet vatten när vi kom hem.

Salt svider på hundtassar, så det är ett måste att skölja dem när man kommer in. Bor man i delar av Sverige med normalt mycket snö och därmed kanske även mycket salt på gator och trottoarer, så skyddar man hundens tassar relativt effektivt genom att smörja in dem före promenaden med Skillingarydsalva, finns att köpa i alla hundaffärer och på apoteket.

Skillingarydsalvan skyddar även mot att det bildas isklumpar under hundens tass. För att minska den risken är det viktigt att man på pälsade hundar ser till att håret under tassen är kortklippt, det gör man säkrast med en trubbig sax och i bra ljus. Om hunden inte är helt stilla, se till att ni är två, så att ni inte klipper i trampdynan, det gör mycket ont och blöder så länge att man måste sy det hos en veterinär, för att inte tala om läkningstiden, den är jättelång. Är ni osäkra, låt en trimmare se över er hunds tasshår inför och under vintern.

Jag gömde några godisar till Lexi att finna i hemmet efter att hon fått sina tassar avsköljda, vilket hon inte gillar men ställer upp bättre och bättre på, det vill säga med mindre krångel och bit i handduken.

Eftermiddagen bestod av mer eftersatt läsning för min del, då låg Lexi och sov mellan mina ben i schäslongen. Vid klockan sex så blev det en rask promenad på en fyrtio minuter, med sele, långlina och Blinkhalsbandet på, det är fortfarande massor av snövallar kvar och i kvällsmörkret så ser vissa lite skumma ut och andra lockande, precis som en snöfri gräsfläck mitt bland snön, den skulle Lexi ta på långt håll.

Vad snopen hon blev att det inte var en kanin eller vad hon nu trodde, det krävs erfarenhet för att kunna se allt man tror sig se när marken är helt och/eller delvis täckt av snö. I Margaretaparken hade barnen gjort en snögubbe, den skulle ju undersökas. Jag bad Lexi hoppa upp på den, vilket hon gjorde i ett skutt och på toppen, med hjälp av tön och hennes tyngd, så delade sig gubben, så att Lexi rasade ner i snön, hon såg snopen ut igen och jag kunde inte hålla mig för skratt.

Hemma på kvällen så är Lexi pigg på att leka, jag ställer upp ett tag med motprestationer som krav, typ Vinka men även detta tröttnar man ju på efter ett tag och då är det inte så att Lexi vill sluta alla gånger. För att slippa tjata på henne, så tar jag upp henne i ”tvångsnattningsställningen” och det brukar inte dröja många sekunder/minuter förrän lilla fröken somnat. Även unghunden, eller skall jag säga speciellt unghunden, bör stoppas i sin alltför ivriga lek; samtidigt som man stoppar den så lär man också sin hund att koppla av. Jag brukar viska ordet Relax när Lexi ligger helt avslappnad i mitt knä.

Lexi är fortfarande lite väl osjälvständig, hon skall hela tiden vara i det rummet som jag är. Det tränar jag henne med genom att hon får vara på kontoret utan mig, vid flera olika korta eller längre stunder på helt olika stunder olika dagar. Även om hon ogillar det, så märks det att effekten på henne blir lugnande.