Onsdagen den 16 April ;

Vi vaknade klockan 07.00 imorse, den vanliga rutinen följde. I ”hoppikläderna” och ut med lilla fröken, upp äta mat och buslek. Busleken fick hon sköta själv en längre stund i morse då jag tog extra tid på mig i badrummet, jag tvättade håret och lite sådant som tar extra tid och kanske inte görs varje morgon/dag. Lexi kom in i badrummet ett par gånger för att se vad jag gjorde men valde också flera gånger att vara i rummet och leka själv.

Nästa promenad var den samma som igår morse, det vill säga runt den kajen där turfiskebåtarna ligger/utgår ifrån. När vi kom upp så fick hon sin sedvanliga godis och sedan ignorerade jag henne för att komma ifatt för mig själv, hon valde direkt att komma till mig och lägga sig i iglookojan.

När man skriver så här varje dag, som jag gör, med bland annat Lexi´s Dagbok så snurrar det i huvudet med en massa, har jag nämnt det och det, det är lätt att missa väldigt väsentliga/vanliga detaljer. Som jag till exempel tänkt på har jag skrivit om att valpar i Lexis ålder får mat fyra gånger per dag. Detta kommer att successivt ändras till mer foder färre gånger per dag, allt eftersom hon växer.

En vuxen hund äter i regel morgon och kväll, men det finns en hel del vuxna hundar, oftast hanhundar, som väljer att bara äta en gång om dagen. Vuxna hundar skall inte äta mat inför promenaden utan äta efter aktivitet och sova på maten. Dels för att förhindra magomvridning, och dels för att kroppen/systemet skall kunna tillgodo göra sig maten. Denna ordning skapar också lugn och ro, för hunden.

Kärlek, konsekvens, aktiviteter, flockgemenskap, bra foder, lugn och ro och massor av sömn är ingredienserna i ett bra hundliv.

Lexi smyger mot mig när jag busar med henne, när jag går lite nedsänkt hukande mot henne och eller kryper mot henne. Hennes smygmönster är identiskt med en vuxenhund/varg när den närmar sig sitt byte, strax innan ruschen tar fart, härlig bild men det lär nog förbli en minnesbild, tror inte jag lyckas fånga den i kameran.

Nu kommer jag att börja göra mina toalettbestyr med dörren stängd, gå ner med soporna och liknande mycket korta, lämna ensam sejourer så att Lexi får vänja sig under korta sekvenser att kunna vara ensam.

Buset börjar öka i intensitet och lilla fröken ger sig på fler och fler saker som är förbjudna, de farliga ställena sprutas med ättiksvatten, flera gånger om dagen och givetvis kollar jag av vad hon gör, i smyg, ofta.

Vi åkte till veterinären i Ängelholm, en resa på tre och en halv mil, enkel väg. Lexi skötte sig perfekt i bilen, hos veterinären konstaterades att öronen nu är läkta och fina. Lite grann öronsalva/medicin fanns kvar längst ner i örongången, men det försvinner sa Tina, veterinären. Hos veterinären vägde jag Lexi, nu 6,2 kg och på höjden har hon växt till 33 centimeter. Därifrån åkte vi en liten bit inne i Ängelholm, till hembygdsparken.

Där är en jättefin promenad där, ibland höga, fina, gamla tallar med en massa olika djur så som getter, hjortar, ponnyhästar, grisar och många olika typer av and och hönsfåglar. Där är ofta, en solig dag som idag, väldigt mycket barn. Mitt i hembygdsparken finns nämligen en stor lekplats.

Lexi tyckte det var konstiga ljud, från både barnen och höns och papegojfåglarna men med lite tid att få titta och lokalisera så vände hon blicken mot mig. När hon hade hög, normal svansföring sa jag Braa, har du sett vilken fin pippi, när hon visade rädsla så gick jag åt ett annat håll än Lexi valde som ”flyktväg”, hon kom blixtsnabbt efter mig. Jag hade på henne ”långlinan” i parken. Promenaden i parken kortades av så att vi kanske var där en kvart ungefär, vi tar och åker dit snart igen.

Klorna har filats idag med gigantiskt motstånd och en massa gnäll, men alla arton är nu nyfilade och jättefina, hon beröms av mig med en barnsligt fånigt tonfall efter att det är klart. Givetvis beröms hon även under tiden, då hon är stilla och tyst, när jag filar.

Jag skall avmaska henne med början imorgon och då skall man veta vad hunden/valpen väger, man doserar efter vikt. Det blir en Axilur-tablett per dag i tre dagar i följd, en tablett per fem kg. Avmaska gör man ungefär efter att man haft valpen hemma en månad, sedan avmaskas hunden två gånger per år. Undantag är dock för hundar som lever med utekatter, de bör avmaskas oftare, då katten får mask från möss och liknande djur den fångar. Mask smittar via luftgångarna, alltså om man luktar på varandras avföring, bland annat så kan man smittas av mask.

Idag har jag också börjat introducera min visselpipa för Lexi. Jag har en visselpipa i renhorn som jag använt till alla mina hundar. Det är både praktiskt och trevligare att vissla på hunden utomhus, hellre än att stå och skrika. När man har en växande valp i sitt liv så kommer det många gånger på vägen mot vuxen hund att vara så att valpen/hunden är ”döv” och eller för långt bort, för att påkalla uppmärksamhet så är visselpipan bra.

Jag har visslat i den flera gånger idag, oftast inomhus. När Lexi har vänt sig mot mig och eller tittat på mig så belönar jag henne, med att på ett busigt sätt vända mig ifrån henne och går ner på huk, där stannar jag med ryggen mot henne, tills hon kommer fram till mig. Hon hoppar upp mot mitt ansikte, någon gång har hon satt sig och tittat på mig och då belönar jag med både godis, rösten och händerna.

Visselpipan kommer jag att fortsätta att introducera för henne på detta vis ett tag, tills jag märker att den börja bli lika med belöning för henne. Först då kan man börja använda den i verkliga situationer, viktigt är bara att man behåller innebörden av att visselsignalen alltid genererar positiva saker.

Calle, en kompis till mig, kom ner till mig och hjälpte mig med valpsäkring. Det vill säga att vi anpassade kompostgaller på ett par olika ställen i lägenheten, så att jag kan lämna henne ensam utan att hon har tillgång till hela lägenheten. Hon har träffat Calle förut och blev sjövild och hade svårt att koppla av den timman han var här, han kom precis när vi kommit hem från en liten handlingsrunda, då jag hade lämnat Lexi hos Mia på Just nu tryck, så att jag kunde handla lite mat inför helgen.

Alla händelser skapar lite stress hos oss alla men hos en valp så tar det x antal gånger som samma sak/händelse måste ske för att en valp skall uppfatta att det är ointressanta rutiner/normala händelser. Därför är det viktigt att inte låta valpar få för mycket upplevelser på en och samma dag, men ibland så kolliderar verkligheten med önskningarna. Jag är mycket medveten och kompenserar dessa dagar, då för mycket sker, med inlärning av något skoj med godis som belöning. Godisbelöningar är så bra därför att det ”är mat” för hunden och att äta är lugnande. Lugnande är också kel och massage, speciellt magsmekningar, och så får man se till att nästa dag är lugnare.