Onsdagen den 23 April ;

Jag vaknade till vid halv sju men kände mig seg, så vi somnade om. Vi vaknade tjugo minuter över åtta, oj vad skönt vi sovit.

Ut med Lexi efter att jag fått kissa först, idag. Upp och ge Lexi mat, sköta lite morgonrutiner samtidigt som Lexi uppfordrade mig till lek, vilket jag ställde upp halvt om halvt på. Sedan var det ut igen, Lexi hade bestämt sig, det bar av till Gröningen. Där kom en lös Amerikansk Cocker Spaniel, svart, rusande i full fart. Kul tyckte Lexi och mötte med lekinvit, den svarade knappt utan for tillbaka till sin matte, som hade skrikit Nej, Hit när rusningen påbörjats mot oss.

Det är ett säkert sätt att fördärva inkallningen på, att kalla när man ändå inte kan och man vet att hunden varken lyssnar eller kommer att lyda.

Vi var på Gröningen en stund, Lexi både kissade och pluttade, där. Hon är definitivt i första tonåren, då börjar man våga sprida sina dofter. Valpar kissar och bajsar ju under den första tiden i sitt absoluta närområde, det är en viktig nedärvd egenskap, att inte röja sitt bo och sig själv, när man är så ung/liten att man varken kan försvara sig eller är så observant på omgivningen att man kan hinna att upptäcka ”fiende” innan det är för sent.

Nu sitter jag och arbetar och Lexi valde, vilket hon ofta gör, att komma och lägga sig i iglookojan.

När jag pysslar lite med matlagning, tvätt och så vidare emellan arbetet, när det samtidigt är dags för Lexi att sova. Då kommer jag att stänga grinden mellan kontoret och köket, det är långsam inlärning mot att kunna vara själv som börjat.

När hon gnäller och på annat sätt vill ha uppmärksamhet, så tittar jag inte, säger inte ett ljud. Så fort hon sköter sig själv, ligger ner och eller är tyst så slänger jag ur mig, ibland Braa duktig Lexi nanna.

Vi gick till Just nu tryck, som promenadmål, för att hälsa på Mia och Co.

Lexi har ju varit där inne flera gånger och blev översvallande glad, mest av Mia. Ömsesidig kärlek, tror jag. På vägen hem gick vi delvis längs den långa Marinapromenaden, massor med människor där, lunchtid och sol med plus tjugo grader. Vi träffade Virus en Pyreneisk vallhund, en Papillon fröken, en vit Mellanpudel vid namn Adam och Baloo en stor svart Labradorblandras kille, som bor i vårt kvarter. Inom tvättstugan och upp och få mat. Några tama lekförsök, som snabbt slutade med sömn i iglookojan.

I kontoret/burspråket har jag en gammal kista, på dess ovansida har jag fäst en skumgummimadrass vilken är klädd i fårskinn. Denna platsen ger utsikt över delar av Gröningen och Kungsparken, alltså där de flesta hundar passerar.

Platsen har alltid varit en hundfavoritplats, så klart. Min Whippet Boss, kunde sitta här i timmar. Lexi kan inte själv komma upp på den, ännu. Hon har varit på denna platsen flera gånger, jag bär upp henne och sitter med henne där, de senaste dagarna har jag satt upp henne där, när hon velat och så har jag gått bort till datorn. Jag har haft ett ”getöga” på henne och varit snabbt framme för att lyfta ner henne, idag hoppade hon själv.

Snart så kan hon komma upp själv också, och då innebär det att hon skulle kunna ta sig upp på sängloftet själv också. Dags att sätta en kompostgrind i den nedre delen av trappan också. Jag kommer att ha dessa kompostgaller tills att hon är så fullvuxen och stabil att jag med största säkerhet kan utgå ifrån att hon rör sig försiktigt.

Jag tog med mig Lexi in i rummet och upp i min sköna läsfåtölj/slaf och vi hade precis somnat för en eftermiddagslur när en hel hög med skolungar gick förbi, utanför.

Dom busvisslade, skrek, gapade och skapade massvis med andra ljud på sin väg, Lexi satte sig käpprätt upp, jag var trött och gäspade precis i samma ögonblick, hon tittade på mig. Jag såg bara henne genom ögonfransarna, hon fortsatte att lyssna efter ungarnas ljud men trodde på mig och lade sig ner och vi somnade.

Så var det dags för nästa jätteväsen, en lastbil med en lastad jättekran stannade precis utanför oss och som det låter när en sådan kran används, precis utanför ens fönster då är det inte sovvänligt, men Lexi lyssnade förstrött och lät sig fortsätta att bli pussad på magen av mig och somnade om med en häftig dröm. Näsan, benen och öronen viftade.

Nu skall vi åka och hämta ”mormor” i Viken, hon skall äta lite gott med oss i kväll, vi skall göra några ärenden på vägen och även besöka Fido´s och vattna på vovvegravarna.