Måndagen den 28 April ;

Jag tror att det fortfarande kliar lite varstans på Lexi, för hon slickar och småtuggar i pälsen, ibland. Hon har ingen ohyra, utan det måste vara pälsbytet som irriterar. Jag vaknade till ett par gånger i natt av att hon slickade/bet sig, just nu gör hon det mycket runt låren och där har hon mycket riktigt fått en helt ny färgställning, de senaste dagarna. Hon är blank och fin i pälsen och har fin avföring, så jag ser det inte som något alarmerande ännu.

Lexis vanliga morgonrutiner idag med ett litet tillägg, vi gick över en större gata för att posta brev åt mig, för att kunna träna in korrekt passage av gata. På andra morgonrundan var det fest, Lexi träffade Håbe, och verkar nu känna igen/känner sig trygg med honom.

Hon rusade fram och valpklumpigt bromsade hon inte utan, hamnade i hans sida, Håbe reagerade inte. Gamla hundar och speciellt gamla hanar är kanon snälla oftast vid valpars tokiga framfart. Sura tant Esther träffade vi också, hon älskar mig och vi har alltid pusskalas som hälsning men Lexi skulle hon hellre vilja ge ett nyp, jag fick hålla Lexi till sidan så att jag kunde hälsa på min gamla vän på det sätt vi alltid gjort.

En storväxt Svensk Dansk gårdshund - Skånsk terrier kom till Lexis undsättning och tyckte precis som Håbe att det är ok att valpar inte har utvecklad bromsfunktion, intressant att lukta på henne tyckte denne stabile herre.

Till vardags kommer jag nu att träna inför ensam hemma, små korta sekvenser då jag lämnar henne att få sova på kontoret då, grinden stängs till övriga lägenheten, på så vis så ser hon ibland mig inte.

Idag gick jag ner med soporna, hon hörde när jag tog skorna i skåpet och troligen när dörren öppnades. När jag kom tillbaks, efter fem minuter, så gick jag in och tvättade håret, då hörde hon mig men såg mig inte. Hon pep och gnydde lite men jag gjorde mig inte synlig för henne förrän hon var tyst, vilket hon var snabbt. Då visade jag mig och sa Duktig, gå och nanna samtidigt som jag kom in på kontoret och satte mig att jobba.

Vi träffade Peggy, ettåriga Jack Russel Terrier tiken, vad kul alldeles ensamma på Gröningen, de kunde leka. Rulla runt, bitas, jaga varandra, härligt att Lexi äntligen fick den kontakten med en hund.

Det är jobbigt i början när man inte har vaccinationsskydd på sin valp och eller när man bor på ett sådant ställe att det finns trafik för nära för att våga släppa valpen. Valpar på åtta veckor till cirka tretton/fjorton veckor har inte tillräcklig focus för att inte irra sig bort och kan få svårt att finna sin väg tillbaka. Det är ju lätt att irra sig bort som valp, allt är ju så kul, löv som blåser, fåglar som lyfter precis framför en bara för att landa några meter längre bort, en cyklist, en kanin och så vidare. När vi kom upp så städade jag, nyttigt att träna rutiner för att vänja valpen vid vardagen och att vi inte hela tiden finns till för deras sysselsättning.

Imorse åt inte Lexi upp sin mat och rörde den knappt vid lunch, undrar om hon blir så mätt på godisbelöningarna hon får titt som tätt. Vi har tränat idag, passage av gata, sitt, ligg, Tumme Tott, Lille Vicke Vire och kom. Ligg och kom tränas med både rösten och med visselpipan, all träning sker lekfullt och kravlöst, för att sakta stegras mot krav. Sitt är relativt välinlärt idag, så man kan väl säga att där har ett krav börjat ta form.

Vi gick till Just nu tryck och Mia, Lexi hittade vägen dit och tycker att alla där är jättekul. Jag behövde handla mat, så Mia är gullig och har Lexi medans jag handlar, perfekt.

På vägen dit tränade vi Sitt och mitt frikommando för passage över gatorna, vi passerar många smågator på vägen dit och hem, sedan gick vi upp med matvarorna innan vi gick ut en sväng på Gröningen. Där gjorde Lexi ifrån sig och vi tränade lite. Nu ligger hon framför mig på mattan och har slocknat efter att hon ätit och jag lagt ut lite godissök till henne.

Jag använder mig mycket av godissök både inomhus och ute, Lexi har börjat snappa hur det går till och letar upp godisbitar både på bokhyllkanten, under mattkanten och bakom stolsbenet plus på alla andra ställen man kan gömma en godisbit.

Det går åt mycket energi för att söka upp godisar, nosen och dess sinne måste vara helskärpta, så det är rena tillväxtenergin man ger sin hund med godissök, både näring, aktivitet och lugn med sömn som följd av att man bränt energi.

Ikväll skall jag föreläsa på en Brukshundklubb och tänker passa på att träna Lexi hos familjen Karlsson som bor här i trappan. Dom vill så gärna passa henne och jag vet att många gånger under åren behöver man hundvakt och då är det bäst om man kan träna in med rätt personer redan från valpstadiet.

Jag tar med Din Plats, halsband och koppel, bajspåsar, mat och en leksak till dem och ger instruktioner.

Hon skall gärna sova åtminstone från klockan åtta och gör det bäst om hon får vara med i soffan eller att de sitter med henne på golvet och gärna framför teven. Teven har redan blivit sömnpillret nummer ett, som för de flesta hundar, de vet att vi är relativt inaktiva när vi sitter framför den där skärmen.

Idag har Lexi vid två tillfällen påkallat min uppmärksamhet vid dörren och hon har varit i behov av att gå ut, jag tycker hon är jätteduktig. Bara tolv veckor gammal, men som sagt det är inte bara klorna som växer fort på valpar inlärning av både bra och dåligt går också i raketfart, det gäller därför att passa på och träna in de mest väsentliga man vill ha i sin valp som vuxen; så som rumsrenhet, kunna vara ensam hemma, kunna vara lös på promenaderna, kunna lyssna och varva ner.

Inga små krav inte, därför gäller det att man som mattehusse också ser till att man är utvilad och har ork och tid att lära både sin valp och sig själv hur vår relation skall vara. Sov middag, tacka nej till alltför mycket aktiviteter den första tiden, ta tid på er att njuta och träna er snabbväxande valp.

Det hade gått jättebra hos Karlssons, sista halvtimman hade hon lyssnat extra, och varit dålig på att sova.