Lördagen den 3 Maj ;

Strax före tiotiden igår kväll började Lexi envist trycka på för att få komma upp på sängloftet och sova, hon hade inte riktigt kopplat av under kvällen heller. Där uppe lät hon som om hon hade hicka med sväljningar, och några gånger lät det som om hon ville kräkas utan att hon ulkade.

Detta svälj hickande pågick till strax efter klockan två på natten , då somnade vi allihop. En sådan kväll och natt kostar mig massor av funderingar, vad har hon fått i sig som jag inte noterat. Jag är ju fortfarande ganska minutiös med att ha koll på vad hon stoppar i sig utomhus. När vi var på Fido´s och Erik klippte gräset så såg jag att hon åt någonting som jag inte har en aning om vad det var. Plus att Erik skojade med henne och kastade en grästuva av klippt torrt gräs mot henne. Den tog hon och ville svälja, den formen av gräs har hon tidigare försökt sätta i sig. Jag fick ut åtminstone hälften av grästuvan ur henne.

Imorse vaknade jag vi sex tiden, då låg Lexi uppe vid mitt bröst, hon vaknade också, det ösregnade ute men jag tyckte det var lika bra att gå ut och kissa henne. Upp i sängen igen, vi drack tea, hon fick en deciliter filmjölk, hon drack upp det.

Hon lät lite hick sväljig fortfarande men betydligt mindre, när klockan var nio ringde jag Eva-Maria, min kanonkontakt. Jag redogjorde för gårdagens morgonkräk och nattens händelser och allt där emellan.

Eva-Maria sa att hon trodde inte att något fastnat i halsen, utan ge henne mat och om hon behåller det och både kissar och bajsar så är det nog ok. Men ge henne lite mat i fler omgångar, tack vad det känns lugnare bara att få tala med Eva-Maria.

Nu skall vi till Filippa och fortsätta med hjälpen av bokhyllorna som skall upp på hennes vägg, Lexi bör somna där då efter som hon nu ätit och busat en stund. Vi var hos Filippa i ungefär två timmar och Lexi låg hos mig i soffan och sov mesta tiden, Filippa har världens sötaste lilla etta, tjugofyra kvadrat, med stor balkong

Lexi och jag gick hemifrån Filippa och åt mat och busade en stund, innan vi tog en tupplur, Lexis varade nästan två timmar och nu skall vi åka ut en stund till Viken och gratulera Birgitta, som har födelsedag idag.

Hon har ätit tre gånger idag och behållit maten, hick sväljningarna har avtagit betydligt och har bara hörts si så där en tio gånger, men hon är trött efter natten.

Besöket i Viken blev kort, så vi åkte hemåt igen och på vägen stannade jag två gånger och lämnade henne själv i bilen, tre gånger. Första gången smet jag in en minut eller två och köpte en bakelse, eftersom jag inte tog någon födelsedagstårta så kände jag suget. Andra gången jag lämnade Lexi i bilen så gick jag in och handlade mat, det ärendet tog längre tid. Vad jag kunde bedöma så var hon tyst, när jag kom ur affären, jag körde hem och sprang upp med varorna och bytte till skogsskor, Lexi var tyst när jag kom ner till bilen igen.

Vi åkte till Pålsjö skog, med ”långlinan” på, det har regnat hysteriskt mycket sista dagarna så där var det mycket vattenpussar och i bäcken rann vattnet som i en miniliten älv, på våren. Lexi tyckte bäcken var intressant och gick ner mot den, de vattenöverfyllda kanterna gav vika och helt plötsligt stod hon med vatten till midjan, Bra, fin vatten sa jag. Hon reagerade inte på annat sätt än att hon backade ur sin position, vattenpussarna undvek hon om det gick, annars gick hon rakt igenom dom.

Marken var fylld av vitsippor och boken har börjat slå ut, hmm härligt då och många dofter, fåglar som kvittrar och rör sig överallt. Lexi var observant och nyfiken, jag lade några godisar på olika stubbar vi passerade och visslade i pipan ett par gånger, hon kom som ett skott och belönades av mig som mottog henne på huk med Bra duktig tös och en godis. Vi var i skogen en halvtimma max men rörde oss inte på någon större yta, mer detaljundersökande.

Det kom några joggare och några par passerade oss och bara vid ett tillfälle ville hon följa efter förbipasserande. När hon tittade på men ignorerade joggarna sa jag Bra. När vi kom hem igen och jag tryckte koden till porten ville hon inte gå in, hon hade kissat i skogen men inte fått tid att bajsa. Jag antog att det var det och mycket riktigt på hennes hemtama pluttställe i murgrönsslänten kom det, perfekt.

Jag bar henne upp och serverade mat, jag lät henne leka en kort stund och sedan ”tvångs”sövdes hon. Imorgon skall vi åka till en kollega till mig som har valpkurs, de har redan kört fem gånger så vi kommer bara in till lössläppet tio minuter i slutet. Vad kul det skall bli att hon får leka/träffa relativt jämngamla hundar.

När kvällsmaten åts så fick Lexi ligga i sin iglookoja, med grinden stängd. Vad skönt det är att äta när huset är tyst, sovande valp. Hon provade att gnälla ett tag vid grinden, men när ingen tog notis om henne så tröttnade hon och gick och lade sig igen, och sov i fyrtio minuter. När hon sedan vaknade var jag snabb med att hälsa henne välkommen och öppnade grinden. Kela ett tag och sedan ut och kissa, hon är väldigt pipig/skrikig, man tror att man gör henne illa om man skulle råka ta lite hårt i armhålorna till exempel när man lyfter henne upp.

Häromdagen när vi lekte på mattan i rummet så gjorde hon en snubbelgrej och lade sig ner och gallskrek, tittade på mig och reste sig upp och höll ena frambenet ut i luften, jag masserade benet och skulderbladet och vips så var allt borta.

Hon snubblade till på vägen upp i trappan och skrek naturligtvis till så det ekade i hela trappuppgången, undrar vid vilken ålder de börjar bli stabila i kroppen, jag tror det börjar vid närmare fem månaders ålder.

Man vet inte förrän man gått igenom första året med sin hund, om den är en som skriker mer än det gör ont, förebyggande skrik eller om det gör mycket ont. För mitt hjärta är det jobbigt, svårt att vänja sig vid, valp/djur skrik.

Nu är det tevekväll som väntar, men jag hör att Lexi är lite på gång så vi får se hur lätt det blir att söva henne, nu.

Hon sov gott framför teven och efter att hon uppfordrat till kvälls kiss vid tjugo i tio så gav hon sig inte förrän vi släckte ner och fortsatte att se filmen på sängloftet. Hon sov hela natten lugnt och skönt.