Tisdagen den 6 Maj ;

Jag hittade en sele till bland mina varor från den tiden jag hade hundaffär. Den selen satte jag på Lexi imorse och sakta hjälpte/lotsade jag henne ner för ett par trappsteg från sängloftet, träningen har börjat. Vi var ute och kissade strax efter fem imorse och sedan somnade vi om igen, hällregn idag.

Lexi var inte hungrig imorse, utan ville bara leka och markerade att hon ville gå ut nästan två gånger på rad, jag tog den första inviten på allvar, lite kiss. Den andra lekte jag bort, hon börjar väl att testa hur man aktiverar matte och så är tandömsningen i antågande. Den ställer ofta till med något, till exempel ointresse för mat, feber, mer bitande/tuggande med fler små detaljer som kommer och går under tiden för tandömsningen.

Nu så här i början av de unga tonåren så är det inte ovanligt att det som valpen brukar göra inte längre blir gjort, till exempel var hon inte hungrig imorse. Hon bara petade i maten, ny färsk fin mat, så den får stå ett tag, innan jag kastar den och hon får vänta på nästa mattid. När vi lekte så tränar jag hennes koncentration samtidigt, Lexi kan nu med sin nos peka ut Tumme Tott och börjar bli säker även på Lille Vicke Vire och Slickepott. Hon är intresserad av inlärning och vår kontakt.

Vi åkte upp till Fido´s vid lunch, Lexi kräktes i bilen. Det var smält foder ?

Hon åt ju knappast något imorse och verkade i och för sig hängig, jag trodde det var vädret som fick oss att känna oss trötta och hängiga, men tydligen var det något annat som hon mådde illa av. På Fido´s verkade hon piggna till och de godisarna jag gömde i trädstammarna, jag klämmer fast dem vid barkflikarna, sådana barkflikar som till exempel björk har, de åt hon gärna. Ett ärende på vägen och Lexi fick vänta i bilen. Jag kunde inte höra att hon gnällde, när hon satt i bilen själv. Hemma fick hon sin lunchmat i en mjölkpaket, den öppnade hon och åt upp alltihop.

Vi gick på Gröningen på eftermiddagspromenaden i ”långlinan”, idag var den jättekul att bita i och busa med för henne och stökigt för en annan.

Jag serverade henne nästa mål mat genom att gömma foderkulorna runt om i lägenheten, under mattkanten, runt stolsben, på kökslådans knopp, på fotpallen, på första trappsteget till sängloftet, bakom gardinen och så många på mattorna. Medans jag planterade ut allt så kopplade jag henne till ytterdörren och sa Stanna. Hon hade ju inte stannat om hon inte varit kopplad, för det första så har vi inte lärt in det kontaktordet och för det andra så hade lockelsen varit för stor för en valp. När jag var färdig gick jag till henne och kopplade loss henne efter att hon satt ner på Sitt, hon letade upp alla kulorna själv utom fem, wov vad duktigt. Hon tuggade intensivt på tuggpinnen till Rapport och mitt i alltihop så hoppade hon ner från soffan gick och drack, tittade på mig och gick ut i hallen, kissrunda.