Fredagen den 16 Maj ;

I natt klockan två, vaknade jag av att Lexi ulkade, som tur var har jag en handduk på sängloftet, jag fick den in under henne. Det var halvsmält föda som kom upp, hon vände sig om och vi somnade om. Valpar stoppar i sig allsköns skit, fast man är superobservant matte och så äter dom glupskt, vilket kan vara två orsaker till nattkräkningen.

Imorse åt hon gladeligen sin mat och avföringen var bra, som vanligt. Ingen hälta imorse och vi hoppas på en skrikfri dag, så att läkningen av ledkapseln verkligen är igång. Vi lekte Lexis morgonlek imorse, fast i slowmotion tempo. Jag får sakta återgå till den mängd rörelse vi hade innan hon fick ont i ledkapseln, till exempel gick vi runt Teatern på andra kissrundan, fast trapporna bär jag henne i.

Idag gjorde jag anti-fästingmedel.

Koka upp en liter vatten, ta det från plattan och tillsätt en burk Rosmarin, låt vattnet dra och svalna helt.

Sila bort rosmarinen och häll vattnet i en duschflaska, tillsätt en matsked vitvinsvinäger, för konservering.

Förvara anti-fästingmedlet i kylskåpet och duscha hunden före varje promenad.

Speciellt under bröst, mage, på svans och ben. Går med fördel att även duscha på våra ben.

Doftar gott för oss och fästingarna verkar undvika doften av rosmarin. Helt giftfritt, ofarligt, enkelt och billigt.

Efter promenad torka av hunden med en fuktad handduk och kolla i pälsen, efter promenerande fästingar.

Första pipet av benet kom precis, när Lexi försökte ta sig upp i en fåtölj och på vägen tillbaks, hon misslyckades, så liksom fastnade hon lite med framtassen.

Hon börjar definitivt att bli för stor att bekvämt ha i knät, samtidigt som jag sitter här och skriver. Vi har precis ätit lunch och skall få gräset klippt på Fido´s av Erik, så jag försöker att hålla henne lugn en timma till.

Jag kom att tänka på att det är mer än två veckor sedan jag använde ättiksvattnet på förbjudna prylar för Lexi i hemmet, visserligen kan hon fortfarande busa med en krukväxt eller så men det är väldigt sällsynt, nu.

När jag börjar att lämna henne längre stunder ensam hemma, nu är det bara fem minuters sejourer, så kommer jag att spruta lite med ättiksvattnet på gardiner, kontakter och andra ”farliga” detaljer.

Jag sprayade Lexi med det nykokta anti-fästingmedlet, Rosmarinvattnet, innan vi for till Fido´s. Gräsklippningen gick fint, Lexi är inte speciellt intresserad, går mest i gräsklipparns spår och kollar om något gott kommit fram, gott var däremot Eriks lunch, korv med mos. Hon fick två korvbitar som jag stoppade i korvpåsen tillsammans med några torrgodisar, den uppgiften löste hon snabbt och utan något större pappersspill.

När vi kör ifrån Fido´s passerar vi Djursjukhuset i Helsingborg. Där har jag varit arbetande hundpsykolog på ett projekt i ett år, och en hel del med mina tidigare vovvar också, så jag är väl bekant med dem som arbetar där.

Ibland så sticker jag in och hälsar på, det gjorde jag idag för att visa upp Lexi. Vi stod inne i receptionen, där passerar hela tiden många från personalen, när de går mellan vårdstallarna, operation och polrummen.

Många kom förbi och tyckte att hon var fantastiskt söt och var förvånade över att Pinscher ser ut så, det är en numerärt liten ras, så det är många, många som aldrig träffat en Pinscher, även på ett djursjukhus.

Flickorna som arbetar i receptionen har med sina hundar, en av dem en svart Mellan Schnauzer hane, hade Lexi det kul med på golvet där de lekte en försiktig rulla runt lek. Ingers Papillon hane Baloo, tyckte dock att Lexi var för framfusig och nöp till henne i näsan, hon backade till schnauzern istället.

Nu sover hon som en ”gris” efter att hon fått vänta på mig i bilen då jag var och handlade.

Jag serverade eftermiddagsmaten i mjölkpaket, som hon tömde galant, efter det filades klorna. Jag har kompostgallret för in till rummet för att eliminera rusningar mellan rummen, med tanke på benet. Så Lexi gav sig på iglookojan och både parade sig och bet i den ett tag, jag hämtade en leksak och tuggpinnen från rummet, så att hon fick lite att bita i.

Nu väntar vi på, fotografen, Susanne har inte träffat Lexi på tre veckor, vad hon skall bli förvånad när hon ser hur mycket Lexi växt och skiftat färg. Susanne och jag skall förutom att ha en trevlig kväll tillsammans samtala om kommande projekt. Hon skall göra lite fotojobb åt mig.