Lördagen den 31 Maj ;

Lördagsmorgon med kissrunda och mat med lite Hälleflundra i som var kvar, mums tyckte Lexi och sedan upp i sängen för att få sova en timma till kanske, klockan är nu sju. Andra gången ner från sängloftstrappan gick hon utan sele, med mig framför sig som hinder för att falla eller att det gick för fort. Trappan i trappuppgången går Lexi nästan varje gång i själv, ibland bär jag henne om det känns väldigt bråttom eller om hon är trött som igår kväll, när jag fick lyfta upp henne ur soffan för nattkiss.

Men hon är stor att bära nu och tung, skall väga henne idag, jag kan ju passera djursjukhuset och väga henne på vågen som finns där i väntrummet, hon vägde 10,5 kg och mankhöjden är idag 40 centimeter. Hon har skiftat färg väldigt från att vara en hjortröd valp, är hon nu endast hjortröd på huvudet benen, delar av magen, låren och skuldrorna. Resten är hjortröd med mycket svarta stickelhår eller rättare sagt botten på hårstråna är hjortröda och toppen svarta, hon har en mycket vacker teckning och högglansig päls.

Hennes teckning som den ser ut att bli, blir också signalvänlig för andra individer/hundar för att läsa hennes kroppsspråk och hennes ansiktsmimik med de skarpa svarta linjerna runt ögonen och mungiporna blir lätt-tolkad.

Lexi har tappat fler framtänder, både i över och underkäken. Nu får man hålla koll om man vill hinna få en valptand som minne, jag har en hörntand från alla mina tidigare vovvar och hoppas på att lyckas fånga en i rätt tid av Lexi också. Oftast så sväljer valparna tänderna när de lossnar och faller ur men ibland kan man hitta dem på golvet, speciellt molarerna – kindtänderna och hörntänderna.

Jag har planterat gräs i en golvkruka på balkongen och visste väl när jag gjorde det att det kunde bli för frestande för Lexi att låta bli det, hon har låtit det vara i nästan två veckor men igår och nu på förmiddagen så demolerade hon för mycket av det och var ögontjänare.

Det vill säga att hon rörde det inte så länge hon såg mig men när jag kom ur sikte så tog hon några strån, dessutom åt hon av det. Igår eftermiddag kräktes hon en liten klick och i det var det balkonggräs. Nu satte jag för ett kompostgaller, så att hon inte når gräset mer, jag vill ju att det skall växa till sig och dessutom så tror jag inte att det är rätt sorts gräs för en valp/hund att äta.

I skogen idag får jag fortsätta att förstärka rätt gräs för henne, jag brukar göra det när vi passerar rätt gräs, detta är gott Bra säger jag och ibland så tar hon ett strå, hon blir väl vuxen nog hon också att veta när och hur mycket gräs hon behöver, nu är det bara valp bus och följden blir oftare kräk än jag tror var meningen. Mina tidigare hundar har alltid ätit en viss mängd gräs , under sommarn utan att kräkas, hundar känner nog oftast vad de skall äta eller inte men valpar verkar inte ha en aning, så man blir detaljexpert som valpägare., för att förhindra att det värsta av fel saker hamnar i magen på dom

Ständig koll på input och output, gör en trött som mattehusse och speciellt nu när man sakta närmar sig slutet på den perioden och valpen är på väg att bli unghund då avtar oftast sådana valpbusgrejor för att bytas mot annat förbjudet. Ut och kissa, igen och då träffade vi Håbe, lyckan blir fullständig för Lexi, Sickan en Foxterrier tik kom när vi stod med Håbe, henne har vi träffat förr och hon fördrog Lexi framför Håbe, vilken lycka att en vuxen hund vill hälsa mer än en halv sekund på henne.

Vi åkte till Thalassa och träffade där Olle, en Softies hane.

Jag känner Olles husse, så jag frågade om vi inte kunde gå en kort sväng med Olle och Lexi lösa, sagt och gjort. Lexi roade inte Olle mer än en kort stund sedan blev hon för ivrig och Olle sökte skydd hos både husse och mig, jag kopplade Lexi efter en stund, vi gick tillbaka till bilen där Erik höll på att sätta fast ett kompostgaller mellan baksätet och Lexis utrymme, vi tre gick sedan en sväng till med Lexi lös.

Jag gömde lite godisar vid björkdungen, där är en speciell björk som en vuxen hund kan hoppa upp en bit på, den björken brukar jag alltid gömma godis på. När vi gick därifrån så kom en massa människor och satte sig på de utsiktsbänkar som är precis vid denna björkdunge, Lexi såg dom och sprang i full fart mot dem med minnet helt färskt av kanelsnäcka, som hon lyckades bli belönad med häromdagen.

Jag visslade när hon hade ett par meter kvar till första person, hon tvärnitade och kom i full fart till mig, wow vad belönad hon blev.

Sedan åkte vi till Krapperup, ett gods några mil norr om Helsingborg längs med kusten. Krapperup har en ljuvlig park med mycket Rhododendron och stora dammar med guldfiskar i, stora som torskar och så har dom två jättefina japaninspirerade röda broar.

Vi gick en sväng i Krapperupska parken och sedan tog vi en fika och körde hem. Kompostgallret gjorde det perfekt i bilen för Lexi, hoppas jag kan ta bort det snart och hon ändå vet sin plats. Hemma fick hon mat, jag hade mat och vatten med som hon fick när vi fikade, och nu skall jag försöka nanna henne en timma.

Jag läste och hon sov i drygt en timma, så kom Erik och vi åt mat, Lexi fick kvällsmaten i en mjölkpaket, hon fick sitta i hallen medans jag gömde kartongen på kontoret, gick tillbaks till hallen, där Erik sett till att hon inte flyttade sig, Varsågod och Leeta sa jag. Lexi letade med nosen och ögonen och fann sin mjölkpaket som hon ganska lätt tömde på innehållet. Lite lek var jag med på efter att vi ätit, jag tog hennes leksak och sa till henne Sitt, kastade leksaken en bit och väntade tills hon tittade på mig Varsågod, hon skuttade iväg.

När Erik och hon var ute och kissade för en stund sedan så hade dom träffat en Dvärgpinscher, den tiken sa till när Lexi kom med sina vilda tassar, inte så konstigt när man är mindre att man är rädd om sin kropp, Lexi är mer än dubbelt så stor och tung som en Dvärgpinscher.

Lexi står på balkongen och en bil stannar precis nedanför och tutar, en kille på rollerblades körde förbi oss ganska nära 2-3 meter utan att hon reagerade, hon börjar anamma stadslivet. Hon lyssnar på nattljuden från sängloftet men verkar notera de flesta med lugn.