Söndagen den 8 Juni ;

Vi var ute halv åtta på morgonrunda, det var mycket energi som gick åt i går kväll så efter lite mat så gick Lexi mot sängen och jag följde med. Vi sov en stund till.

Jag tog ”långlinan” med visselpipan och vi gick upp till Landborgspromenaden som vi följde till Gröningen och gick den hem. Precis när vi kom utom dörren så träffade vi Moses, Welsh Terriern vi träffat förr, dom hälsade på varandra genom noskontakt och ”kramar” genom att omfamna varandra på två ben, vi gick vidare mot Landborgen. Lexi höll sig väldigt nära mig, där är mest täta buskar på var sida om gången, så Lexi tycker nog att det är lite spoke. Vi träffade en Löwchen hanne som hon hälsade en stund på. Strax efter det såg vi från en av gatorna som går ner mot Landborgspromenaden att det kom en Sheltie, han var så långt bort så jag ville inte vänta på dem, så att de skulle få hälsa. Här fick jag en chans att kalla med mig Lexi fast hon såg en hund, hon kom utan att jag behövde använda linan för inkallning eller som stopp. På Gröningen fick jag tre tillfällen att använda Stopp ordet ihop med linan, det började fyllas på med solbadande människor där men fortfarande var det glest.

Det är himla bökigt med långlinan, i synnerhet bland trånga passager men ovärderligt bra för att kunna släppa sin valp så långt bort och ändå ha direktkontakt, jag tänker träna Stopp och Hit ganska intensivt så jag kan börja kapa av linan. Linans längd kommer att kortas allteftersom jag märker att hon förstår kontaktorden, sedan blir det helt klart missar ändå men bara jag vet att hon inte uppfattar mina ord som rena grekiskan utan att hon vid flera tillfällen gjort rätt.

När vi kom upp fick hon en leverpastejmacka i maten, vi skall åka till Kristianstad idag. Jag skall för andra gången tala i P4 riksradion, direktsändning, där jag talar med hundägare, jättekul är det att få en sådan chans att påverka så många människor, till bättre hundinnehav genom information.

Idag har de förutspått eftermiddagsregn med åska, åskvarmt känns det redan som nu vid lunchtid. Blir det åska så får jag en chans att se Lexis reaktion för åska, bätre om det kommer åska på vaken tid än på natten, det är lättare att få hunden att uppfatta att vi är rädda för åska om det sker på natten och hon skulle bli så aktiv av rädsla att man måste ha koll på henne. På vaken tid kan jag ha koll på henne utan att hon tolkar in att jag tycker det är obehagligt, det tycker jag för övrigt inte men i hundars värld vet man inget om åskledare och brandkår, så det är i sig sunt att vara ”rädd” alert mot åska.

Vi har fått in en fluga som intresserar Lexi där hon ligger på kistan, när den kommer nära henne så tittar hon förundrat, den satte sig på rutan och hon satte näsan där, givetvis hade flugan redan lämnat den platsen och Lexi såg ännu mer förvirrad ut då hon upptäckte flugans surrande bakom sig och sedan borta vid mig, för att strax vara vid henne igen fast högre upp på fönstret. Det är mycket man skall vänja sig vid och veta vad för förhållning man skall ha till allt man upptäcker/möter.

Jag uppmuntrar inte mina hundar att ta flugor, det blir lätt en geting som man jagar också och på sensommaren, då när getingarna är retliga och sega. Getingstungna hundar är inte så kul, de flesta hundar blir ju stungna i munnen och har man otur så tar det illa i halsen, som kan svullna upp otäckt, den erfarenheten har jag tyvärr från Zachas tid.

När vi lämnade sängen andra gången idag, så var Lexi mig hack i häl ner för trappan, det går fort med inlärning ibland. När vi gick upp i sängen både igår kväll och imorse så släppte jag Lexi vid näst sista trappsteget och det tog hon galant. Jag kommer att successivt låta henne gå upp för trappan själv, hon är tung att bära.

Jag har vatten- och matskålarna fästa på ett väggfäste, det har jag haft sedan min Borzoi Hugos tid. Har man en stor hund är det en vänlig gest att höja upp mat- och vattenplatsen, så det blir bekvämare än om det står på golvet, för hunden, skålarna hänger på en höjd av 31 centimeter. Dessutom är det fräschare och mer lättstädat. Nu har jag ju låtit mat och vattenskålarna stå på golvet eftersom Lexi annars inte når i, men igår så satte jag upp vattenskålen i sin hållare, hon når vattnet. Jag får bara se till att hålla skålen relativt full för det tar nog ett par veckor till tills hon når ner i botten på skålen när den hänger i sin hållare, så maten serveras ännu med skålen på golvet. Lexi har ju vattenskålar på golvet både på kontoret och på sängloftet, så tillgång till vatten har hon även om hon skulle druckit ur så mycket i den som hänger på väggen att hon inte når resten. Vattenskålarna diskas så klart varje dag och nytt fräscht vatten serveras, så risken att hon skulle vara utan vatten är obefintlig.

Vi lekte lite Stanna kvar med basketboll pipen, hon är jätteduktig och stannar ”nästan” alla gångerna i positionen jag lämnade henne när jag går och gömmer pipen. Sedan går jag tillbaks smeker henne över bröstet och säger Leeta, hon far iväg och letar med blicken och det har jag ju noterat. Jag vill att hon letar med luktsinnet, så jag gömmer/lägger pipen på ett sådant ställe att hon får dofta sig fram till den. När hon börjar dofta så belönar jag viskande Braa Leeta och glädjeapplåder får hon när hon finner den. Det är viktigt att man låter sin hund utvecklas i leken, börja jätteenkelt och successivt försvårar så att det sker en utveckling och bränns energi.

Nu har jag packat ryggsäcken med långlinan, Rosmarinvattnet, visselpipan godisar, vatten, kameran, Platsen, äpple och bekvämare skor till mig. Vi skall nu till Kristianstad och efter det hade jag tänkt mig en promenad i skogen med tillhörande träning av Hit, Vänta och Nej.

Det blev lite snack efter radion, så jag kom sent hem. Promenaden i skogen blev betydligt kortare än tänkt, men den blev av, med linan på och en gång fick jag tillfälle att stoppa henne, när det kom en joggare.

Lexi är jätteduktig att åka bil, nu och kanon duktigt ligger hon när vi är på radion. Det börjar sakta göra effekt med alla gånger jag släpat med Platsen, Lexi vet att där skall hon vara, sen är hon för ung för att jag skall kunna kräva det, så ännu blir hon kopplad.

Vi har precis kommit hem strax före klockan åtta på kvällen, Lexi fick mat och jag fick rullat upp markisen. Det blåser från sydväst och himlen är svart, snart brakar det väl loss regn och åskvädret dom talat om, får se hur hon tar det. Jag skall hjärngympa henne lite nu innan det sätter igång, så sover hon förhoppningsvis godare.

Åskvädret var mycket milt i Helsingborg och Lexi reagerade inte alls, däremot reagerar hon på att bli torkad. Ännu en kamp efter kvällskisset, det hade nästan slutat regna men det blev ju blött om tassarna så handdukstorkning krävdes, Lexi beter sig som en dåre, skitjobbig att torka tassarna på, jag får väl börja träna torka tassar var dag som en hjärngymping grej. Det lär ju bli en hel del behov av att torka tassar och kropp, det regnar ju en hel del vart år, liksom.