Fredagen den 4 Juli ;

Morgonsväng i lätt duggregn, Lexi reagerade, med att stanna och titta lite osäkert, på en bil som körde ner i garaget under Teatern. Det har regnat hela natten och det ligger små sjöar med vatten här och där, inte vet jag om det blev något speciellt ljus eller så när bromslyktorna från bilen speglade sig i en vattenpöl. Lexi reste ragg och drog därifrån, vilket jag delvis gick med på vi skulle förbi den punkten men inte i den riktningen riktigt som Lexi ville, hon följde mig.

Jag undrar om hennes spökålder redan är på gång. Hundar genomgår en ålder vid ungefär ett halvår som kallas ”spökåldern”, då blir ibland de mest bekanta föremål och ibland personer skrämmande, man kan likna denna tiden vid spädbarnets tvåårsålder då de helt plötsligt kan bli rädda för tidigare bekanta personer, kanske till och med pappa. Spökåldern skall man inte uppmärksamma så att hunden märker det, bara vara trygg och leda hunden genom. Men det kan vara bra att man är beredd på helt plötsliga beteendeförändringar på allt ifrån några minuter till dagar. Gör ingen sak av det, se bara till att vardagen är som vanligt. Helt plötsligt är både hunden och du ur denna period. Spökåldern uppträder runt ett halvår men troligen kommer småväxta hundar in i denna åldern tidigare och mycket storväxta något senare än vid ett halvårs ålder.

Klofilning och öronrengöring blev det för Lexi, hon ligger stilla i mitt knä och gör lite sprattelmotstånd ibland men generellt går detta nu bra, även om hon springer och gömmer sig ifall hon uppmärksammar mina förberedelser, jag kallar inte på henne, jag bara går och hämtar henne. Alla gånger jag kallar på Lexi skall bara vara förenade med positiva händelser, är det tänkt.

Efter denna omvårdnadsstund så gick vi en promenad om Landborgen och Gröningen, vi hade stadslånglinan på. Jag klickade Lexi när hon kom springande mot mig och när hon satte sig på min vänstra sida. Nere på Gröningen fick hon några fnattanfall och hade behövt femtio meter lina men hon hörsammade mina bromsande ljud, så som Brr, Proo, jag ville inte använda stopp ordet, när det inte handlade om viktiga stopp utan bara sansa ner henne. Cirka femtio meter efter oss kom en herre och hans Boxer, i flexikoppel, Lexi såg dem och tittade bak ett par gånger, då kontrade jag med Nej och hon fortsatte framåt och fick Bra och en godis kastad mot sig.

När vi kom upp så kollade jag över om hon fått med sig någon fästing och behandlade hennes slidkatarr. Har inte den minskat ytterligare och hörntänderna lossnat mer tills nästa vecka så får jag göra ett veterinärbesök.

Jag gick till tvättmaskinen och på stan, Lexi fick vara ensam, lite mer än en timma. Vad jag kunde höra så var det tyst när jag kom.

Vi åkte till skogen och gick en extra lång promenad, Susanne var med. Lexi sköter sig bra och håller nära kontakt, jag la ut ett godisspår till henne som hon satt fint och väntade på. När vi kom runt en krök så stod det en Cocker Spaniel kille där, Lexi läste av honom och jag hann säga Varsågod och Hälsa. Cockern var den som tog första kontakten, det blev en kort hoppa hej på dig hälsning från Lexi som Cockern mottog som alla tidigare äldre hundar mött henne, en snabb avluktning och sedan promenerade han vidare med sin husse som också kommit fram till oss.

Vi träffade Olle, Softisen precis innan vi skulle hoppa in i bilen. När vi kom hem fick Lexi mat med lite av min middag, Korv Stroganoff och vitlöksoljan i, hmm gott matte. Susanne var med på en fika, när hon sedan gick så hängde jag och Lexi med för en kissväng och byta tvättmaskin. När vi kom upp så gjorde jag ett godissök till henne. Lexi letar metodiskt överallt och idag var hon till och med på sängloftet, tack för den idén Lexi, där får jag också gömma nästa gång så klart.

Idag har jag behandlat Lexis slidkatarr efter varje gång vi varit ute och puttat på hennes hörntänder, det gör jag hela helgen för att se om jag får någon förbättringseffekt. Sista tvättmaskinsbytet gjorde jag utan Lexi, så fick hon vara själv en kort stund också.

Morgonbusandet verkar ha bytts mot kvällsbus, Lexi lekte med sina alla leksaker och försökte engagera mig under en längre stund på kvällen. De sista veckorna har nog denna tendensen hållit i sig, när jag tänker efter och sedan slutar leken helt abrupt med att Lexi går till dörren. Efter den promenaden så lägger sig allt bus och hon sover, hon sover himla bra på nätterna.

Jag lät henne somna i sin Plats inatt, det var bekymmerfritt, ingen protest eller gnäll, jag vaknar dock med henne i sängen.