Måndagen den 28 Juli ;

Innan vi gick ut så Lexi fick kissa, så tog vi vägen om gården, där jag satte på en tvättmaskin och kastade sopor, hon är stor flicka som håller sig så bra, nu. Vi gick ut på Gröningen eftersom det såg relativt tomt ut där, vi träffade Esther där. Ulrika skall börja arbeta idag efter semestern, så därför träffade vi nog dem så här tidigt, annars är Esther trött på morgonen, det är oftast de lite äldre hundarna, ”de verkar ha en jättestor blåsa”, de prioriterar sömn framför tidiga morgonpromenader, Esther är tio år gammal.

Vi gick över Gröningen och en bit längs Marinan mot turfiskebåtarna, där längst ut mot havet är där en hög (en och sextio, kanske) mur, den hoppade Lexi helt plötsligt uppför själv, däruppe är det en jättefin utsikt över vågbrytarstenarna som ligger utanför muren och ett och annat gott, så som musselskal och lite tång hittade Lexi, där. På hela denna morgonpromenad så gjorde Lexi bara en invit mot Esther, som i vanlig ordning visade tänderna och skällde mot henne, Lexi gav upp. Vi gick upp och Lexi fick sin frukost med vitlöksoljan och leverpastej på sin kavring macka, tejpöge, torrfodret ignorerades som så ofta på morgonen.

Vid lunchtid åkte vi till Thalassa, att jag sprayar både Lexi och mig med Rosmarinvatten kommer jag inte att skriva mer, det vet ni nu att jag gör varje gång jag går ut i naturen, ungefär från att våren börjar kännas och genom hela sommaren tills den biten in på hösten som känns ljummen, och ungefär under samma tid tillsätter jag även vitlöksoljan i hennes foder varje dag.

Detta är ett ”relativt” bra skydd mot fästingar utan att behöva använda farliga medel på sin hund, billigt och naturvänligt är det också, glöm inte bort att efter varje naturbesök checka över hela din hund efter promenerande fästingar, de sätter sig nämligen inte direkt utan söker en bra plats, vilket gör att de kan promenera omkring på hunden och i dess omgivning väldigt länge innan de hittat rätt plats, så det lönar sig att titta över hunden innan man kommer in eller innan hunden sätts i bilen.

Om ni finner en fästing som sitter fast så avlägsna den med fästingpennan, den är det överlägset bästa redskapet att få bort hela fästingen med, sätt ”lassot/snaran runt fästingen, släpp på pennknappen så att snaran stryper åt runt fästingen och snurra sedan pennan lugnt runt, runt enligt skissen på fästingpennans paket, tills fästingen lossnar. Är ni av den gamla ”goda” sorten så att ni med 100 % säkerhet får ut hela fästingen med era fingrar, fortsätt då med det. Fästingar bränns sedan innan man kastar bort dem, så man är säker på att den är död, lycka till med fästingfria naturpromenader.

Lexi och jag gick en lite längre promenad än vanligt, vi gick svängen förbi hästarna, det var bra för jag fick många tillfällen att korrigera Lexis önskan att hälsa på dem, där de stod och betade i hagarna. En häst vi passerade stod så nära att jag gav den min äppleskrutt, det var en kanonträning för Lexi att få sitta och se på när jag hälsade på hästen. Hon är typiskt ungdom nu, selektiv hörsel inträffar ofta, så vid flera tillfällen under promenaden så stannade jag och inväntade Lexis uppmärksamhet mot mig, hon hade ju långlina på sig så jag hade koll, annars hade hon nog både gått på elstängslet vid hästhagarna och eller kommit in till dem.

Det lär bli mer träning av hästar, titta och titta tills det inte längre är intressant. Annars var hon lyhörd och observant på mig och mina förehavanden. Jag tränade alltså Stopp flera gånger idag, Fot ingången ett par gånger, leta godis vid ett tillfälle och massor av gånger kontakt med belöning. Det vill säga varje gång hon spontant söker mig och min blick blir det ett Bra och ibland kommer det en godis farandes som hon får leta upp på marken.

Ett bravurnummer gjorde hon idag, hon var cirka tio meter framför mig när jag blåste Stopp, hon stannade och stod stilla medans jag stod kvar där jag var när jag blåste, cirka tio meter efter henne. Två damer passerade förbi henne utan att hon ”rörde ett finger, so to speak”.

Lexi har lämnats ensam tre gånger idag, två kortisar då jag gått i tvättstugan och en lite längre . Som jag tolkat det så har hon varit tyst, hon ligger innanför dörren och väntar på mig, när jag kommer tillbaks.

Vi gjorde sällskap med Baloo och hans matte på vår kvällspromenad när vi träffade dem på Gröningen. Först gick vi en promenad om hela Kungsparken och Marinan och som sagt var, sedan träffade vi Baloo och följde med honom på hans kvällspromenad över Gröningen.

Lexi far som en ”idiot” när hon skall hälsa på folk och hundar, jag har full förståelse för Baloo att han vill undvika detta yrväder, men när vi hade gått en bit så slutade Lexi att försöka ta kontakt med honom och då så närmar han sig och luktar lite på henne, ibland svarar hon med en ny jätteinvit till lek vilket får Baloo att dra sig undan, ibland och efter ett antal försök från Lexi så låter hon Baloo nosa på henne och då ser man helt plötsligt ”ljuset i tunneln”, hon kan lugna sig, hon är ju bara ett halvår, det kommer med tiden som hos alla andra ungdomar, mognaden.

Livet leker och än så länge har de flesta varit snälla och trevliga mot henne så hur skall hon förstå att man skall ta det lugnare när alla ändå hälsar på fröken Yrväder. Jag vägrar att ta i med henne för att lugna ner hennes sätt, det kommer att ge sig under hösten, när hon mognar mer. Och som jag säger till grannarna och andra som vi relativt ofta träffar och som skall hälsa på Lexi, och tycker att hon fortfarande är vild.

Tänk då på mig, jag har henne tjugofyra timmar om dygnet, då trillar det ibland ner en pollett, ser man hos somliga. Framför allt de som har eller har haft hund, de minns inte valptiden och vill gärna trycka ner/lugna henne, det köper jag inte då tar jag bort Lexi från dom, för hälsning.

Om man låter bli att uppmärksamma en valp som är som Lexi, ett yrväder, så ger det sig fortare att valpen lär sig hälsa lugnt om man nu som valp/hund är intresserad av att hälsa. Vilket på människospråk brukar betyda att hunden skall bli klappad, för hundar har klappar ingenting med hälsning att göra, har någon sett två hundar klappa varandra ?

Att hälsa på hund är något vi människor får tänka efter, vad innebär det för oss och hur skall vi lära hunden att förstå vad vi menar och hur vi vill ha det. Plus att vi får lära oss att hälsa på hunden, så att hunden förstår, det kanske inte alls behöver vara fysisk kontakt. Väldigt ofta hälsar jag på hundar utan att ens ta i dem.

Efter vår ivriga men ändå trevliga promenad blev det extra god kvällsmat för både Lexi och mig, kokt lax med potatis och lite citronsås, till Lexi lades laxen i torrfodret. Hon slickade den matskålen helt kliniskt ren.

Åsa, Magnus och Millie ringde de skall komma och säga Goddag, de har varit borta två veckor, Lexi kommer att bli överlycklig. Hon blev sjövild men ändå fanns det en tanke hos henne, hmm, hon kunde stilla sig snabbt när vi inte uppmärksammade henne och hon tog det lite lugnare med Millie. Besöket varade en timma lite drygt så Lexi han somna in på golvet vid oss, mysigt att somna och höra röster prata, det minns jag att jag tyckte kändes tryggt, när jag var mindre. En kissrunda behövdes direkt efter att Karlssons gått, det var kisstid plus att Lexi hade busat upp sig en del vid deras besök och bus skapar kiss.