Tisdagen den 29 Juli ;

Lexi sov hos mig inatt, inte vet jag om hon känner sig pigg och utvilad, jag har sprungit upp och ner ett par gånger, det blöder mycket. Lexi ligger alltså kvar i sängen även om jag går ner mitt i natten eller som mot morgontimman, halv sex var klockan då, det är ju skönt att jag inte behöver ta hänsyn till henne också, när det är stökigt för mig, jag nästan längtar efter operationen, nä – jo – nä.

Vi gick en sväng runt Teatern, härlig stilla morgon med, sol idag också. Upp igen, Lexi fick sin tejpöge, sedan är det lite fix för mig att ta i, vi skall till Kristianstad idag och tala i radion, alltid lika kul fast jag känner mig trött och dåsig idag, jag började äta järntabletter igår, tänkte det kanske är bra ett tag, det hjälpte ju mig från min snurrighet senast.

Lexi åker bil helt perfekt, ligger ner och sover och någon gång ser jag henne i backspegeln, då sitter hon med ryggen mot mig och tittar ut, bakåt. När vi kommer in på radions område, så vaknar hon till. Jag har nog skrivit innan om att där jag parkerar på radion, är en stor del av tomten ödetomt.

Där växer allt möjligt och så ligger det material från något gammalt virkesupplag eller så, för det finns mycket små, små bitar av gammalt torrt virke, sådant som är jättekul att tugga på, denna tomt är mycket intressant att gå runt varje gång vi kommer, även så idag. Britt-Marie som sitter i receptionen är en favorit, hon får samma hälsningsceremoni av Lexi som vilken annan kändis i Lexis liv, pussbitning med hopp och lite buuoow snack till, hon mottager detta mycket vänligt, fast hon ibland får en liten skråma i ansiktet av för hastiga valprörelser.

Medans jag talade idag så låg Lexi stilla och lyssnade mesta tiden, efter att hon ätit upp sina kex och godisar jag tagit med och sin vana nästan trogen skvimpte hon ut lite av vattnet från vattenskålen, idag också.

När vi kom tillbaks till HBG så körde jag till skogen, Krematoriet. Vi gick en promenad runt och jag fick tillfälle att blåsa/säga Stopp ett par gånger till henne, då vi mötte flera cyklister på skogscykelvägen, Lexi stod perfekt blickstilla. I skogen idag hade Lexi fullkomligt fnatt i att rulla sig i skit, jag tror det var ihjältrampade sniglar, i vissa perioder är det så mycket sniglar på gångarna i skogen att det inte går att undvika dem, speciellt för cyklister och joggare.

Jag hittade en buske med solmogna hallon, hmm vad goda dom var, det tyckte även Lexi som påkallade att få smaka, hon åt nog fem eller sex stycken. På en härlig gammal stubbe, på en femtio centimeters höjd ungefär, gömde jag Schmackos. Lexi hoppade ledigt upp på stubben, rörde sig säkert, letade och fann alla bitarna.

När vi kom hem åt vi lax båda två, fast Lexi fick torrfoder i sitt, det slapp jag. Sedan sov vi middag, telefonen ringde flera gånger efter att jag lagt mig i schäslongen men jag orkade inte prata, Lexi hoppade upp och la sig med ryggen tätt intill mitt bröst, vi sov en timma, hmm mysigt och skönt.

Jag tog med lite godisar, selen och flexikopplet i ryggsäcken och så gick vi Lexi och jag in till stan och postade lite grejs, därifrån gick vi upp för Långvinkelsbacken, en av HBG:s alla backar och kom upp till Slottshagen, där kopplade jag om Lexi till selen och flexikopplet och så gick vi i dom kvarteren som är runt Slottshagen som en härlig omväg hemåt.

Bortsett från att Lexi går i ständiga tankar om att finna ätbart, så sköter hon sig finfint. Vi avslutade promenaden på den uppvärmda bänken, det finns en sådan i Norra Hamnen jätteskön, speciellt på höst och vinter. Där satt vi en stund och hon fick bara vara alldeles stilla, det passerade två Bichon frisé killar och Lexi bara tittade, inte en ansats till att gå fram för att hälsa, hon belönades så klart.

Idag har jag börjat att försöka lära henne ”give me five”, det betyder att hon skall sätta/slå sin tass i min utsträckta handflata, i bilen efter skogspromenaden började jag och här i hamnen bland allt folkliv fortsatte jag, hon gjorde det två gånger här i hamnen. Nästa gång jag ämnar få henne att göra det så kommer jag att sätta namnet på rörelsen, vilket jag hittills inte gjort utan bara lagt fram min hand lite kul, samtidigt som hon fått se att jag haft en godis i den andra.

Jag brukar sätta på teven till Rapport, det har haft en sövande effekt på Lexi fast inte sista tiden men ändå, så indikerar det kvällen och jag får lite nyheter i mig. Jag sitter sällan stilla framför teven så här års utan håller på med en massa annat samtidigt som jag lyssnar, det kan vara ett skäl till att Lexi inte heller varvar ner, riktigt.

Men jag satt där och åt mina kvällsmackor efter det så ville Lexi leka, så jag hämtade några Doko och lek/tränade henne med Hämta pipen och lämna till mig på Tack, sitt, vänta på mitt kast och ok efter ögonkontakt med mig och sedan Hämta. Det gjorde hon kanon. Jag satte ordet på handlingen, hennes tass i min hand, hon såg att jag hade en Doko och så la jag fram min hand lite buskul och sa ”give me five”, hon satte tassen i min hand, tre gånger gjorde vi detta. Förutom Doko fick hon även glädjeljud från mig, Bra Hurra Duktig Tös och så vidare.

Efter Rapport var det Allsång på Skansen och så kom det en musikgrupp som heter Black Noice, vi det laget låg Lexi i soffan och nästan sov, hon for upp med öronen på full lystring vinklade snett uppåt bakåt. Hon rusade ut på balkongen för att nästa minut springa in och hoppa upp på kistan vid burspråksfönstret och tillbaks, jag stängde av ljudet direkt men för övrigt så gjorde jag inget för att bekräfta hennes upprördhet. Denna obehagskänsla och vaksamma lystring höll i sig i över en timma, även om hennes anspänning var något mindre, lite Spök kvar i henne ännu.

Hon gick in i sin Plats ikväll bara av att jag sa det och somnade, vid halv sex morgonen därpå vaknade jag, gick på toaletten och förväntade mig Lexi i sängen när jag kom tillbaks, men nej, hon var kvar i sin Plats tills klockan halv åtta, då kom hon studsande och pussade på mig.