Tisdagen den 5 Augusti ;

Morgonpromenad på Gröningen, där träffade vi både Tequila och Lexus, två Riesenschnauzer. Det blev en kort hälsning och sedan gick vi upp, Lexi fick ett Nagut kex som frukost eftersom hon de senaste mornarna ignorerat sin mat, då får hon den efter vår promenad vid lunchtid istället.

Äntligen efter flera års väntan, fick jag råd att köpa en ny spis. Den levererades idag av två killar, Lexi höll jag i famnen medans de tog in den nya spisen på sin plats, sedan satte jag henne på mattan i rummet och gav både handtecken och kontaktordet för Stanna kvar. Det gjorde hon i flera minuter, oj det var en prestation tycker jag, att vid sex och en halv månad klara av att lyssna när nytt folk kommer in i vårt hem utan att man fått hälsa först, så lyssnar man på Stanna. Lexi fick varsågod och hälsa, hon sprang fram och överföll med sitt glada sätt.

Nu skall vi åka ut på en promenad, en ny plats för Lexi men en välbekant plats för mig, vårt vackra Sofiero slott och den underbara slottsparken, här är många nya stigar och ting för lilla fröken att få se.

Vår promenad på Sofiero var trevlig, vi gick på många smala stigar med buskvegetation inpå, här visade Lexi ingen rädsla, trots att det var trångt och lite mörkt. Vi gick ner för en jättebrant trappa och det gav perfekt tillfälle att träna, inte dra. Flera bäckar passerade vi och Lexi var nyfiken på de flesta och gick ner för att titta och dricka. Alla vackra blomsterrabatter ville jag se, så det fick Lexi hänga med på, trots att det var lite soligt vid dem och tråkigt, då fick man inte gå så långt ut i linan, som på andra ställen i parken. Vi gick i en labyrint av sten med en saga inskriven i stenarna, sagan om Lejonet och Råttan. Lexi hoppade upp på den sista stenen, men hoppade ner precis innan jag lyckades fota detta, så kortet blev med henne bredvid den sista stenen och sagans syntes.

Vi träffade en Parson Jack Russel Terrier valp, som vi hälsade en kortis på, Lexi lyssnade på mig när jag kallade henne därifrån. Vi hittade också ett ”spöke” här på Sofiero, ett par stora stenblock som var täckta med svart tyg, jag kastade dit några godisar och Lexi vågade sig fram. Vi satt en stund på den stora gräsmattan framför slottet, Lexi gick runt och hittade både något ätbart och något gott att rulla sig i, jag njöt av skuggan. När vi kom hem hade det gått nästan två timmar, Lexi var slut och la sig och somnade och märkte inte att jag gjorde mat till henne.

Promenaden var inte längre än våra vanliga trots att man kan tro det enligt tiden, men vi hade flera stopp och gick i en undersökande lite långsammare takt än vanligt i skogen, bara som förtydligande skriver jag detta, så att ni inte tror att jag drar iväg med en unghund på en två timmars promenad, det är för mycket. Men det är även mycket med två timmars vakenhet, för lilla hjärnan som skall sortera alla intryck.

Efter ett par timmar skulle jag gå och hämta bröd bland annat, så när Lexi märkte att jag skulle gå och jag sa, du får Vänta, så gick hon och la sig på mattan i rummet. Jag kom tillbaks strax innan en timma hade gått, hon mötte mig i hallen och var glad utan att vara stressad. Det tolkar jag som att hon kopplar av när jag lämnar henne, nu.

Jag satte mig på balkongen med en Päronsplit glass, den fick jag inte ha i fred, vi åt upp den tillsammans. Jag tror faktiskt att Lexi åt mest, hon till och med slickade pinnen. På tal om glasspinnar så är dom jättefarliga för hundar att få ner i magen, de är behandlade med något medel som gör att de inte bryts ner som annan cellulosa gör, låt aldrig er hund få glasspinnen, då behöver nog veterinär göra en insatts om ni inte har turen att den passerar hela tarmen i rätt position.

Lexi höll på att tugga sönder det nya tuggbenet hon fick häromdagen, kvalitén är inte vad den har varit kan jag säga på dessa tugg. Hur som helst så var det en liten slemmig bit som jag tyckte såg farlig ut, så jag tog i den och sa Tack, hon tittade mig djupt i ögonen och bet ihop, hon tänkte inte släppa. När jag sa Tack igen så morrade hon, ett riktigt morr.

Okey jag höll i min ända och väntade på att hon släppte, det gjorde hon efter en kort stund då fick hon en helt ny tuggis. Enkelt och bekvämt inget bråk för att hunden känner sig kränkt av att jag ville ha hennes guldbit, bara att vänta och sedan belöna rikligt.

Vi åkte till vovvegravarna och vattnade och sedan till Eriks koloni för detsamma, där var vi en timma och han med att leka kurragömma också, när vi kom hem fick hon sin mat i ett mjölkpaket med några bitar fläskfilé i, hmm mums det gick snabbt ner.

Jag har börjat idag med hjälp av klickern att lära Lexi att ta ett av mina kreditkort från plånboken, kontaktordet kommer att bli Betala, när hon kan uppgiften och så skall hon ge det till mig. Detta hade en av tjejerna i Emmaboda lärt sin Lapphund och han är två år gammal, det verkade som en bra utmaning för en sex och en halv månaders unghund att lära sig. Vi gick en skön halvtimmas lång kvällspromenad runt Marinan, där träffade vi Amigo, en Bedlington Terrier som bor i kvarteret.

Han var ganska intresserad av Lexi men vinthunds-försiktig. Det är en del av blandningen i Bedlington Terrier vinthund, troligen Whippet. Jag är lite förälskad i vinthundarnas beteende, Svalt, Artigt och Personligt. Vi såg också de tre Clumber Spanielsen, men dem fick vi inte hälsa på. En katt till såg vi idag, en helsvart. Den hade Lexi fokus på så länge vi såg den men utan ett ljud eller rörelse, hon bara stod och iakttog den.

Trött är hon nu Lexi och har hoppat upp på kistan i burspråksfönstret, troligen i förhoppning om att vi efter att jag skrivit färdigt skall gå till sängs men det väntar jag med. Får se om hon kommer efter mig till soffan eller om hon stannar kvar. Hon kom direkt och följde mig även till toaletten lite senare, men när jag skulle gå och lägga mig så låg hon kvar i soffan. Jag bar henne till sängloftstrappan, hon skuttade upp och jag stoppade in henne i hennes Plats för natten. Halv två vaknade jag igen, för mycket tea, jag gick på toaletten och Lexi fortsatte att snusa.