Fredagen den 8 Augusti ;

Vi åkte upp till Fido´s där både Lexi och jag åt frukost, vi var där en timma och Lexi uppfodrade till lek idag, precis som om hon visste att nu kunde man göra av med energi det skulle matte vara med på för att få mig lugn på tåget. Men det visste hon inte, troligen bara morgonpigg och glad, jag lekte med henne ett tag. Vi körde och ställde bilen på min p-plats på Erhensvärdsgatan, där jag parkerar ibland när jag inte tänkt använda bilen på ett par dagar. Promenad via Margaretaparken hem och så en sista check av att allt var med i packningen. Tio gick vi hemifrån, det tar max femton minuter till stationen, så vi var där i god tid, tåget går 10.35.

Att stiga upp för en trappa där man ser marken under. På första steget upp på tåget gör man det, ser spåret där nere på marken, kan vara läbbigt, det tyckte Lexi. Av någon anledning känner man lite stress och resfeber, så jag lät inte Lexi övervinna sin osäkerhet med trappsteget, utan lyfte ombord henne.

På tåget låg hon på golvet mellan mina ben. Kustpilen, som vi åkte med mellan Helsingborg och Hässleholm är relativt nya och fräscha tåg. Men trots detta så är det lite bökigt att FÅ åka tåg med sin hund, passagerarna har nästan alltid ett leende på läpparna men en del konduktörer är så inträngda i regelverket att de inte kan se/tänka. Jag hade hamnat fem säten fel och var tvungen att flytta på mig, trots att tåget inte ens närmade sig halvfullt ?

Jag tror det är dags att ta en trevlig men grundlig diskussion med SJ om deras strama policy med hund/husdjur på tågen, det finns en hel del detaljer som kunde göras mycket, mycket enklare och bättre för samtliga och vi hundägare kunde ha lättare för att FÅ resa tåg som är ett så trevligt sätt att färdas på.

Samma sak med trappsteget på X 2000 i Hässleholm med Lexi. Jag hade köpt två säten, vilket gav mig och Lexi frihet till egen golvplats. Jag la ut hennes mjuka dyna, som ligger inne i hennes Plats, på tåg golvet, vid det innersta sätet. På så vis utgjorde jag ett stopp mot gången, där det ofta är ett springande . Djurplatserna är nämligen alltid placerade vid toaletten, ett märkligt val med tanke på allergiker, som det ofta refereras till, när regler kommer på tal om hund och tågresor.

Lexi fick vatten som hon inte var intresserad av och ett nytt tuggben, det tuggade hon på ett tag innan hon somnade. I samma vagn som jag och Lexi åkte var en storväxt Dalmatiner kille och likaledes en Cavalier King Charles Spaniel vars matte också hade en katt i bur med sig. Små hundar och katter är ju nimma att resa med eftersom man kan ha dem i en bur och de slipper lite av trängseln och eventuella tåtramp.

Lexi uppförde sig som ett underbarn, hon fann sig till rätta på sin dyna. Låg bara där och tuggade på sitt nya tugg. Hon fick ett par Pedigree Sandwich bitar och vatten igen av mig, när jag åt en smörgås. Sedan bara sov, sov och sov hon hela vägen till Stockholm.

När vi kom av i Sthlm så gick jag över gatan från stationen in på Klara kyrkogård, där kissade hon två gånger sedan gick vi och tog en Taxi, som förde oss till Anders Hallgrens hem, cirka en halvtimmas bilfärd utanför Sthlm.

Hos Anders hade jag henne i långlina, eftersom han inte hade stängsel runt sin tomt och grannarna var både en stor väg med ständig trafik, en familj med hästar i en hage precis in till Anders och en grusväg som var relativt belastad av trafik, better safe than sorry.

Vi tränade i många timmar, vi tränade in grunderna till Brandvarning av Lexi, hon skall lära sig att markera brandrök. Och jag skulle få specialundervisning av Anders så att jag kan lära andra hundägare att lära sina hundar detta.

När kvällen kylde på så var det perfekt för Lexi att kunna vila i sin Plats och få lite värme där inne, när Anders och jag tog varsin filt över oss.

På natten sov hon hos mig, vi sov i Anders fina gäststuga. Under nattens första timmar sov hon lite lätt, eftersom hon lyfte på huvudet åt det minsta lilla ljud. Vi är ju vana vid en massa oljud på natten, de som passerar vårt fönster hemma, men här på landet så är det så tyst så att vanliga ljud som en bil, ett skratt blir väldigt i centrum i denna sommarnatts tystnad.

Hon har förvånat mig idag, hon har varit som man kan vänta sig av en vuxen resvan hund, vad kul det har varit idag att få uppleva så mycket nya ting på en dag och att Lexi har öppet tagit emot alla nya intryck utan knussel, lika vänlig och glad mot alla människor vi träffat och hälsat på.