Torsdagen den 21 Augusti ;

I förmiddags var jag ute med Lexi en sväng, det blev Kungsparken och delar av Marinan, där träffade vi fiskegubbarna. Ett par som varje förmiddag ligger vid ett speciellt ställe som folk passerar för färsk fisk-inköp. Det blåser idag så den lilla fiskebåten guppade ganska mycket i förhållande till bryggan vi stod på.

Fiskarn var smart och trevlig, han försökte locka Lexi till sig för att hälsa på henne, hon stod avvaktade och tittade på honom och båten som guppade upp och ner i förhållande till oss på bryggan. Klart man avvaktar en sådan invit från något som verkar så ”ostabilt”, då tog han en spätta och viftade med den lite och la den sedan på bryggan, Lexi gick fram och luktade, satte tänderna i stjärten och skulle ta den med sig.

Jag stoppade det och belönade henne med godis, hon gick fram och försiktigt hälsade på mannen också, innan vi gick vidare. Detta var min första sväng med Lexi på en vecka, hoppas nu att även mitt öra (öroninflammationen jag fick i tisdags natt) ger sig, just nu känns det som halva huvudet är i en burk.

På tal om just, så innan vi vek av mot Marinan så skulle jag kasta Lexis pluttpåse i en soptunna och då befann vi oss mitt emot Just nu tryck, vi var ju tvungna att gå in och säga Goddag, Mia fick en översvallande hälsning som vanligt, visst är hon välmenande Lexi men kanske lite hastig, det blev nästan näsknock-out enligt Mia, som ändå älskar henne sa hon.

På eftermiddagen tog jag bilen för att få uträttat några mindre men viktiga ärenden, som inköp av skrivarfärg och tandborstkexen Nagut till Lexi. Vi passerade Fido´s på vägen och där satt jag inlindad i filt med bomull i örat och hätta uppfälld i ungefär fyrtio minuter, så att Lexi fick lite av frihet att kunna gå och lukta runt.

Erik kom vid kvällstid och gick en promenad med Lexi, det känns skönt i mitt hjärta att veta att hon får en mysig promenad. Samtidigt så är jag lite ”rädd” att han omedvetet sabbar saker jag börjat bygga upp, inte dra, kolla ögonkontakt före hälsningar, vänta vid trottoarkanter med mera, det är ett av skälen till att det är extra frustrerande att vara sjuk och så länge som det blev.

Löpet har jag inte nämnt något speciellt om, för jag har inte orkat att skriva och fundera mer än det som varit absolut nödvändigast, så här gör jag ett försök att belysa det:

Tikar löper normalt två gånger per år (vissa få raser endast en gång per år och likaså några kan löpa tre gånger per år).

Löpet börjar med att tiken urinerar mera/oftare

Vulvan börjar att svullna upp.

Tiken börjar blöda, vilket hon gör i cirka sju - tio dagar.

Efter blödningen och precis i den skarven är hon intresserad av att para sig och lockar hanhundar till sig med doft och signaler. Vissa tikar kan bli rymningsbenägna för att finna en partner och detta har inget att göra med medveten önskan om att få valpar (som jag hört otaligt antal människor påstå) utan är helt hormonellt styrt.

Mellan två och fyra dagar efter att blödningarna upphört är alltså tiken mottaglig för att bli befruktad och endast tjugofyra timmar under dessa dagar. Det ögonblicket går blixtsnabbt om en hanhund finns i närheten och tiken anser honom lämplig.

Efter att hundar fullföljt en parning, så inträffar hängningen.

Det vill säga att tikens inre svullnar upp så att hanhunden inte kan komma ur henne, detta för att säkra fortplantningen. Hängningen kan pågå mellan tio minuter till fyrtio minuter och det går inte att dela på hundarna då, utan att skada hanhunden.

Skulle det bli en ovälkommen parning, är det inte panik som kan rädda tiken från att inte bli med valpar utan ett besök hos veterinären som via injektion skapar en spontanabort innan fosterutvecklingen ens startat.

Vulvan avsvullnar igen efter att blödningen avstannat och då har det gått ungefär tre veckor totalt, så lång är hela löpcykel-perioden, alltså.

Sextiotre dygn efter att löpet upphört skulle tiken fött om hon blivit parad, plus minus någon dag.

Under denna period kan vissa tikar vara lite griniga, sura, ointresserade av både lek och samvaro. Hormonerna hos tiken ställer nämligen till det så att alla tikar som löpt blir antingen dräktiga eller skendräktiga.

Att vara skendräktig kan för vissa tikar vara mycket besvärligt med mycket mjölk i juverna, med flera besvärande symptom. Tala med din veterinär om efterlöpet är besvärande för din tik. Annars öka något på hennes motionering och minska något på hennes fodermängd under denna period, så får hennes kropp mindre möjlighet att påverka henne.

När de sextiotre dygnen passerat, så helt plötsligt en dag så är ens gamla tik tillbaks i samma goda form och glädje som hon var innan löpet startade.

Denna jobbiga bit av löpet drabbar inte alla tikar lika mycket och oftast inte förrän de har löpt tredje – fjärde gången.

Vissa tikar bara glider igenom löpet som om ingenting hade hänt.

Bråka inte med en skendräktig tik, hon kan inte hjälpa sitt eventuella lite annorlunda beteende.

Hemma är många människor oroliga över blodfläckar på sin omgivning (soffor, mattor och så vidare) under löptiden. Det finns tikskydd som det kallas, en specialkonstruerad byxa som man förser med ett trosskydd och som samlar upp tiken löpblod. Den kan man ha på tiken inomhus, om man vill.

Personligen föredrar jag att lära min Lexi att hålla sig ren själv, vilket de allra flesta tikar gör, om de får chansen att lära sig. Jag har lagt ut ett par handdukar på de mattbitar och fåtöljer som är ljusa. Jag belönar henne med Bra när jag ser henne slicka sig. Dessutom kan jag påkalla hennes uppmärksamhet på blodfläckar på golvet och det ger effekten att Lexi slickar upp/bort dem, vilket jag kommenterar med Bra.

Efter att löpet är över så gör jag en storstädning och blir av med de eventuella bloddroppar som hamnat fel. Låter man den unga tiken lära sig att sköta sig under sitt löp, så brukar hon som vuxen inte lämna en droppe efter sig.

Hundar är trots allt inte gjorda för att ha byxor på sig.

Kvällen blev lugn och kanske lite trevlig för Lexi då både Per och Erik fanns på plats och ställde upp på lite lek, kvällsmaten var jättegod tyckte Lexi som i vanlig ordning fick smaka min mat, rotmos och fläskkorv.