Måndagen den 15 September ;

Morgonpromenad i Kungsparken och sedan in i tvättstugan, medans jag arrangerar tvätten så står Lexi på gården och letar ätbart, hon kan finna lite jord, löv, en och annan duvskit och några fjädrar. Jag brukar lägga ut ett par godisar för att minska på letandet av annat, enligt mig inte trevligt ätbart. Jag drack en drickyoghurt imorse och den pockar Lexi på att vilja smaka, det har hon gjort förut, hon fick sista skvätten, knappt en halv deciliter. Hon verkligen slickar tallriken ren, hon gillar Yalla, och vad de nu heter dessa relativt nya drickyoghurtar.

Jag har haft tvättstugan imorse och därmed sprungit upp och ner ett par gånger och då har Lexi fått Vänta, ensamhetsträning alltså.

Jag, Erik och Lexi åkte ut till ett av mina gamla promenadstråk, denna gång var det Hittarp. Vi gick längs med stranden, som var helt oröjd, det vill säga full av tång, ett trutkadaver, träbitar, musslor, en jättestor tross och allt annat bråte som ni vet kan finnas på en strand. Vi gick via en strand-/skogspromenad tillbaks men på vägen där emellan så kom vi fel. Mina gamla stigar hade växt igen så vi fick hoppa och trampa i både blöt geggig mark och ta oss förbi björnbärssnår. Lexi var lös hela tiden och höll sig väl omkring oss, hon skötte sig perfekt och blev lika geggig som både Erik och jag.

Efter denna promenad så åkte vi upp på Fido´s, jag skulle få gräset klippt. Där var vi i nästan två timmar eftersom gräsklipparn krånglade och lagades direkt, så tog det tid. Jag lekte lite med Lexi men mest fick hon sköta sig själv, vi åkte om affären hem, så att jag fick handlat, detta tog också lite tid. Hon hade tillgång till fräscht vatten och fick en massa godisbitar under vår långa utevistelse, godisbitar som bara serverades, kastades på marken och gömdes på olika ställen för henne att söka upp.

Hela denna tid från att vi gick hemifrån, klockan 12 till 15.30 då vi kom hem igen var Lexi vaken och det tar väldigt mycket energi, hon orkade knappt äta sin mat när jag serverade den, så vi lekte lite med torrfodret så att hon verkligen ville ha det.

När vi kom hem skulle hon behövt duschas som hon såg ut när vi klev in i bilen efter Hittarpspromenaden men hundpälsar är fantastiska, det torkar och av faller gruset och inte ett spår av geggan syns, jag gjorde dock en extra koll efter fästingar på henne men fann inga. Nu har hon vilat en timma men man märker fortfarande att hon är slagen.

En kort kvällsrunda då vi träffade Håbe, han börjar verkligen bli gammal och skruttig, hela hunden är drabbad av muskelatrofi men luktsinnet och viljan är det inget större fel på, han snusade över Lexi, som han aldrig gjort förr. Det finns säkert spår kvar av att hon precis löpt. Uppe igen, Tände vi lampan jag och Lexi, sedan var det bara att sova igen för Lexi och vila för mig.