Lördagen den 27 September ;

Efter morgonpromenad så åt Lexi tejpöge med en klick kaviar på, gott tydligen för den slank ner direkt. Jag försökte få en lugnare morgonstart men det tyckte inte Lexi som kom med olika leksaker och tuggbenet till mig där jag satt och gick igenom lite tidningar. Okey vi skall väl gå vår lite längre sväng, nu snart sa jag till henne men först öronrengöring och klofilning.

Sedan åkte vi till Fido´s där vi lekte och tränade i nästan en timma. Idag är det mycket blåsigt och fler och fler moln tornar upp sig, kanske mot regn, det är den riktigt första höstdagen. På vägen hem så tvättade vi bilen och medans tvättautomaten gjorde jobbet, så gick jag och Lexi en minisväng ut på Gröningen, där hon pluttade, hon hade inte gjort det på Fido´s. Hon var för upptagen med vår lek, förmodligen. Hunden skall man inte låta sitta kvar i bilen, när man kör den genom tvättautomaten, det oväsendet som sker i bilautomat-tvättar, kan lätt få hunden att bli rejält rädd.

Idag skall jag börja med ett nytt jättejobb till CD:n, så jag behöver en Lexi som kopplar av, hon fick ett Denta Stix när vi kom hem och på Fido´s fick hon ju en hel del belöningsgodisar, så jag hoppas att magen inte kurrar och stör hennes sömn, som hon nu är på väg att ingå i.

Vi gick en eftermiddagspromenad upp om Hälsovägen och så Pålsjögatan norr ut till Halalid, en av Helsingborgs alla backar och ner till Gröningen som vi var alldeles själva på.

Promenaden idag är den hon tidigare varit lite ”spökrädd” vid de gånger vi innan gått här, det fanns inte ett spår av det idag, dessutom så gick hon som en normalhund med mig idag, vid sidan om och eller framför mig, mesta biten. Lexi fick springa fritt på Gröningen och den chansen missade hon inte och hittade givetvis något ätbar direkt som hon la sig ned och käkade på, jag bara gick vidare och efter hundra meter knappt så kom Lexi som ur en kanon och fram till mig, puffade lätt till mig på mitt vänstra ben. Den där lilla puffen kommer allt som oftast när man är ute med henne, ja även inomhus ibland. Den betyder Hej, uppmärksamhet. Det fick hon, jag belönade henne med Bra och en Doko, oavsett hur lång tid det tar tills hunden kommer så skall det alltid vara förenat med glädje för hunden, att komma till oss.

Strax innan vi kom till vår port så träffade vi Frasse, en liten hanhund som är mixad Dvärgpinscher och Silky Terrier. Han hälsade på Lexi men när hon ville lek-hälsa mer så blev hon för tung för honom, han väger kanske fem - sex kilo, så då ställde han rumpan till och en bit ifrån Lexi.

Jag har sett Lexi halta till på höger fram ett par gånger idag, så när vi kom in så undersökte jag hennes ben, vid den lilla trampdynan som sitter upp på benet, där fann jag ett litet skav eller eventuellt stick sår. Det tvättar jag av med Jodopax och följer upp de närmsta dagarna.

På kvällen kom Erik och det gladde ju Lexi så klart. När vi två sitter i soffan framför teven, så brukar Lexi vara lite stökig, ibland. Med att hon inte riktigt kommer till ro, hennes plats i soffan är ju upptagen när Erik är här och då brukar hon ha lite bekymmer med att finna en annan plats. I soffan hos oss tycker hon oftast det är för trångt, så ibland ligger hon i en av fåtöljerna men mest ligger hon vid någons av våra fötter på golvet.

Igår kväll så gick hon in i hundkojan bakom soffan och la sig. Det är en perfekt plats, där blir ljuden lite dovare, ljuset blir svagare och det är en mjukt inredd hundhörna, perfekt när man är hund. Mina tidigare vovvar har alltid haft hundkojan som en given favoritplats, framförallt på kvällarna när man haft besök. Lexi låg i hundkojan en bra stund och efter att hon varit ute på sista rundan, så gick hon in och la sig där igen. När vi gick till sängs, så kom hon dock och la sig i sin Plats, somnade fort och snarkade lite.