Torsdagen den 16 Oktober ;

Morgonpromenaden fick Lexi själv styra och då hamnade vi bland annat vid sjösättningsrampen och förbi turfiskebåtarna för att gå ända ut på ena pirarmen, hon är en konstant sökare av föda när vi är ute och vad som är föda kan man ju undra. Detta innebär att jag fortfarande måste hålla ett öga på vad hon stoppar i sig, framförallt när man rör sig i stadsmiljö med alla typer av skräp på marken, det tycker jag är trist, att jag fått en sådan tik.

Om än skall tilläggas att ur överlevnadsperspektiv är hon en strålande tik; lite försiktig, vänlig, hittar föda överallt och har mjölk tidigt i sina spenar efter sitt löp.

Jag skall på ett ställe nu redan på morgonen, så Lexi får vara själv redan vid niotiden. Strax före lunch så gick jag iväg för att hämta lite färdig mat, jag är jättehungrig och min så praktiska veckomiddag var slut. Varje vecka har jag middag till lunchen färdig i kylskåpet, som jag bara kan värma i mikron. Konstigt tycker många som känner mig men jag är dålig på frukost och ett par timmar efter jag vaknat så är jag jättehungrig, skulle jag då ställa mig och laga mat eller ha något halvfabrikat, nä det känns mest praktiskt som jag ordnat det, detta var bara ett utlägg om ordet veckomiddag.

Lexi fick vara hos Mia på Just nu tryck de fem minuter det tog att hämta maten. Jag sätter aldrig min hund utanför en affär eller så, det förekommer mer hundstölder än som upplyses i tidningarna, det är ett skäl, ett annat är att jag inte vet vem som kanske skulle gå fram till min hund om hon stod kopplad utanför en affär eller så. Jag vill vara närvarande med min hund och speciellt när hon möter andra.

Idag har jag beställt ”världens bästa” hundtäcke till Lexi. Jag är normalt inte för täcke på hundar men när det tidigare i år kom ett fantastiskt bra hundtäcke på marknaden, så måste jag ju tänka efter. Jag har en korthårshund som helt klart kommer att frysa en del, vintern i Skåne kan vara väldigt bister när det blåser upp emot tio sekundmeter, det är fem sex plusgrader och regn. När jag då skall gå på mina långpromenader och kanske jobba lite med Lexi, så känns det bra att veta att jag kan underlätta lite för henne. Både Boss och Zappa hade ju likadan päls som Lexi och visst var det kallt ibland för dem, speciellt om man stannar i promenaden och skall jobba/träna lite. Täcket heter Obtrack och hittas lättast via www.obtrack.com.

Nu väntar vi på Susanne, som skall fotografera Lexi idag för en reklambild för en klädesaffär. Hon skall ha på sig någon tröja och eller halsduk tror jag det var, Susanne skulle också gå med oss på en promenad. Lexi sitter på balkongen och tittar/väntar, för jag har sagt att vi väntar på Susanne, emellanåt går hon till dörren och lyssnar, hon gnäller till och går ut till balkongen igen, när kommer Susanne..?

Susanne kom och vi fick fotograferat Lexi med halsduk och benvärmare på sig, detta skall som sagt var vara en reklambild för en affär i stan, efter den fotograferingen så åkte vi till Krematoriet för att ta ett ”passfoto” på mig och Lexi med Krematoriets klocktorn som fondvägg, på den växer det vildvin, som nu är alldeles blodröd och lite gul, underbart vacker.

Vi gick en kortare sväng med Lexi i skogen och sedan åkte vi hem igen och fikade. Jag och Lexi åkte strax efter att Susanne stuckit vid fyratiden, till bilprovningen med bilen och efter det så släppte jag Lexi en stund på Fido´s.

Hon är jätte trött nu, inte för att vi arbetat så mycket eller gått så långt utan för att det i princip varit fart hela dagen, fart som mestadels involverat även Lexi, hon har inte fått sin vanliga skogspromenad och efter det sin vila. Ännu ett exempel på energireduktion, idag med miljö och situationsträning.

Susanne kom till oss på kvällen också, vi satt och spånade runt Hundspelet. Lexi markerade strax efter att Susanne kommit att hon ville gå ut. Jag bad Susanne och hon tyckte det var kul, hon och Lexi gick till Teaterns gräsmatta. När dom kom upp igen, så sa Susanne att det var så mörkt där borta att även om hon såg Lexi plutta, så hittade hon den inte.

 





Foto: Susanne Gyllenlöf