Söndagen den 19 Oktober ;

Lexi fick smaka sista biten av den rostade mackan med hallonsylt på, som serverades till frukost. Hon stod och hängde vid frukosten, nästan hela tiden, idag. Det berodde på att Erik var här, någon som man kunde få uppmärksamhet av, även om hon sökte sig lika mycket till mig, så är det speciella mornar när de är fler än bara Lexi och jag.

Vi åkte till Fido´s en sväng, för att klippa på lite buskar och träd, vinteransning. När vi skulle gå därifrån, så som så många gånger förut så skall Lexi inte komma, jag fick vänta vid grinden ett tag innan hon till slut kom fram. Jag sitter på huk med ryggen mot henne och kallar på henne några gånger, sedan väntar jag. Därifrån så åkte vi till skogen, Thalassa och gick en promenad. Det var relativt mycket folk ute och strövade idag, så det blev några uppkopplingar och några Stopp. Jag gömde godisar på stubbar och hon fick vinka på de stubbar som gav mest balansansträngning för henne.

Vittringsapporten la jag ett par gånger på Fido´s och två gånger i skogen, dessa gånger gjorde jag så att hon fick Sitt och Stanna kvar medans jag la apporten och under den la jag en bit kalkonköttbulle. Det fungerade, det vill säga hon letade upp apporten, fann doften av köttbulle, puttade då undan apporten för att komma åt köttbullen. Precis då hon puttar på apporten så är jag med och säger Bra, jag har skickat iväg henne med kontaktordet Sök till denna övning.

Sista gången efter att hon ätit upp köttbullen, så bad jag om Apport av ”pinnen” och hon tog den, jag var snabb att fånga den i handen på mitt ord Tack, då hon släppte den för att mottaga ännu en godisbit. Fortsättning följer med Vittringsapporteringen.

Det var lite stökigt att gå på promenaden med Erik tyckte jag, då han så gärna vill vara rolig med Lexi men inte vet vad vi håller på med och inte vet vad jag har i tankarna, hur jag bygger upp mitt förhållande med mina hundar. Det blir att antingen så får jag låta saker som exempelvis pinnkastning passera eller så måste jag rätta och det känns inte kul, det tyckte nog inte Erik heller som ganska snart blev neutral på promenaden. Erik har ingen annan erfarenhet av hundar mer än att man är kul och kompis med dem, han har inte ägt/haft ansvar för en hund själv eller levt med hund han behövt tänka efter före med.

Dessutom är han ju inte hundpsykolog med yrket som inkomst, det gör ju att jag måste vara extra genomtänkt och bra hundägare, både mot hunden och min omgivning. Mitt alldeles personliga tyckande och önskningar vet jag ju att det kommer att bli av i vår relation, Lexis och min. Men först när vi gått igenom alla utvecklingsstadierna, så vet både Lexi och jag lite bättre vem vi är och hur reglerna är.