Fredagen den 24 Oktober ;

I morse så körde jag och Lexi och hämtade Susanne. Vi körde henne och hennes ena katt till veterinären för vaccination. Lexi reagerade inte på att det kom in en katt som satt och småsnackade i bilen, hon lystrade inte ens av öronvinklingen på hennes öron att döma. Men när vi satt i bilen utanför veterinären och väntade på Susanne så såg Lexi samma som jag, en råtta som kom springande, Lexi sa inget men hon hade full uppmärksamhet mot råttan och dess väg.

En timma efter att vi kommit åter så skulle jag gå och klippa mig, Lexi fick då vänta hemma. Vi åkte till skogen och gick vår promenad, när jag kom tillbaks. Idag i skogen så gjorde jag inte så mycket med Lexi. Vi tränade fot ungefär tio meter med för Lexi synligt godis i munnen på matte, hon gick som en dröm och satte sig ner spontant när jag stannade. Jag gjorde också några gånger övningen, där jag lägger en godisbit en par meter framför Lexi, som sitter ned, sedan går jag ett par meter förbi godisen och kallar in Lexi. Hon kommer utan minsta tvekan och sätter sig på min vänstra sida, då får hon gå tillbaks och ta godisen.

Vid ett tillfälle idag så kom inte Lexi när jag visslade på henne, jag väntade ett tag och sedan gick jag tillbaks mot det håll jag senast sett henne, jo där i buskarna stod Lexi och åt. Troligen människoskit, såg det ut som, jag tog ut henne från buskarna, kopplade henne och gick trettio fyrtio meter innan jag satte henne ner och släppte henne lös igen. Märk väl att denna process skötte jag utan kommentar eller sur min mot henne.

Precis när vi kom tillbaks till bilen så kom de tre äldre människor som jag tidigare träffat med deras Foxterrier i flexikoppel, som dom hela tiden låter vara längst ut i det och en Jack Russel Terrier som alltid är lös. Jack Russeln kom springandes ända fram till oss och Lexi sin vana trogen hoppade för glad hälsning på och mot henne, det passade inte, hon läxade upp Lexi med en kort utskällning, Lexi såg förvånad ut, samtidigt så hade vi även en Foxterrier ända in på benen och en flexilina.

Jag fick ännu en gång upplysa människor om att jag inte vill ha sådan nära kontakt och speciellt inte av en hund i flexikoppel, den linan är av nylon och skär jätteobehagliga sår om det skulle rycka till och ett ben eller hand är i vägen för linan, tänk att folk aldrig lär sig!

På eftermiddagen gick vi upp på sängloftet Lexi och jag, jag rustad med fem sex levergodisar, Tänd lampan sa jag. Första försöket genererade en leverbit, fast inte lampan tändes, andra försöket genererade resten av leverbitarna och hurra rop från mig. Lexi tände lampan.

Lexi fick smaka en hel del av en bit oxfilé ikväll, då Erik gjorde god kvällsmat och det var för stor bit för mig, det smakade så klart jättegott, tyckte hon. Imorgon skall hon få sitt andra märgben, jag kokar det nu ikväll.