Torsdagen den 6 November ;

Morgonkissrundan började med att vi sprang på Esther i trappan. När Esther och jag pussades, hon skall alltid fram och ge mig en ”puss”, så kom Lexi och tog chansen att hälsa på Esther. Oj vad arg Esther blev eller rättare sagt ville bli men orkade inte riktigt ta i så att Lexi blev tillräckligt skrämd, bara att hon backade undan en bit.

Strax före lunchtid gick vi ut Lexi och jag. Jag tog jag långlinan och cykeln med, vi gick bort till konserthuset och där ställde vi cykeln och fortsatte med långlinan på Lexi, till Parapeten. Där fick hon snusa omkring en stund och jag gömde några godisar till henne innan vi gick längs Marinan tillbaks till cykeln.

Framme vid cykeln kopplade jag om Lexi till vanligt halsband och kort koppel, så cyklade vi precis som igår hem. Det gick lika lugnt och fint tillväga idag och när vi gick med långlinan så var lilla fröken bra i sin lyhördhet och med uppmärksamheten på topp.

Hon fick ett märgben på frottéhandduken inne på kontoret, när vi kommit upp. Hon flyttar runt benet medans hon gnager, så självklart är jag där relativt ofta och tar det för att flytta det tillbaks till handduken, Lexi bara tittar, kommer efter benet och försöker nog förstå.

Denna handling är en form av byteshandelsarbete, vad jag menar är att jag lär henne att jag inte tar det goda märgbenet, utan bara ”lånar” någon sekund för att åter ge det till henne. Detta kommer att ge Lexi mer och mer avslappnat förtroende för mig och min närhet till henne, när hon har föremål hon tycker är värdefulla, guldstämplade föremål som Anders Hallgren brukar uttrycka det.

Nu skall jag gå ut en sväng för att låta Lexi vara själv, senare idag skall Lexi åka med Erik till hans mor i Ystad, för jag skall på ett möte i Malmö, som dom kommer att hämta upp mig ifrån ikväll.

Lexi hade skött sig fint hos ”farmor” och varit ivrig till att få hälsa/pussa på henne, vilket hon inte riktigt fick och då accepterat det. Bra, man kan ju inte låta en ”vild” unghund hoppa på en äldre dam. Lexi hade fått smaka köttfärslimpa och sedan somnat gott i soffan.

När jag kom ut från mitt möte i Malmö, så stod Erik och Lexi lite längre bort på trottoaren och väntade, vid bilen, på mig. Jag sa hej Lexi på cirka trettio meters håll, hon tittade igenkännande direkt men slog bort blicken en sekund, precis som att här är ju inte matte.

Men sedan när jag kommit en liten bit närmare dem så såg hon ju att det faktiskt var jag, hon blev så klart fnattglad och pussade mig länge och väl i bilen innan hon somnade vid mina fötter i framsätet. Det hade varit mycket av nyheter för Lexi med resan till Ystad, utan matte och sedan ny resa och träffa mig i en helt, ny stad/miljö.

Det blir ju lätt överslag, eftersom man som ung individ har svårt att sova/koppla av för att klara alla nya intryck, man är ju nyfiken och vill vara med, samtidigt så kostar de nya intryck så mycket energi att det lätt blir ”mildare stress” av liknande situationer.

Då gäller det att förstå att om man jobbar en liten, liten stund med något som exempelvis hjärngymping, så kan man bränna överskottsenergin som ger ”stressen” och på så vis få individen lugn nog att kunna slappna av och somna.

När vi kom hem så var fröken rätt så sprallig och därför så gömde jag lite godisar, för att låta energin få utlopp. Men jag var trött så det blev en kort stund innan vi skulle gå och lägga oss, hon gjorde då lite motstånd när hon skulle in i sin Plats och gnällde en stund därinifrån.

Men hon somnade och sov gott ända till morgonen, så gjorde även jag.