Tisdagen den 18 November ;

Lexi har sovit hos mig hela natten, jag lät henne ligga kvar igår kväll när jag gick till sängs.

Vi gick morgonrundan med långlinan och en liten extra sväng. När vi kom upp igen, så var Lexi väldigt pigg, hon försökte få igång mig genom att komma och visa flera av hennes leksaker.

Till lunch åt jag bland annat rotmos, det var något som Lexi tyckte smakade väldigt gott, hon kunde nog ätit bra mycket mer än de smakklickar hon fick.

Vi gick en promenad på lunchen över Gröningen och där träffade vi en mycket gammal god vän till mig, Sayzee och hennes matte. Sayzee är en blandning mellan Münsterländer och Dalmatiner och hon har gått på många av mina kurser ihop med sin matte Annika. Hon är en lugn och balanserad tik som alltid gjutit lugn med sin närvaro på de kurser hon var med på. Lexi hoppade och skuttade i sin hälsning och Sayzee bara stod lugnt och fint och lät Lexi hålla på tills hon tröttnade. Vi gick upp på Landborgspromenaden och gick den hem via Vikingsbergsparken och delar av Kungsparken. Alltså en relativt kort lunchpromenad och utan inslag av träning, det är gråmulet idag med regn som hänger i luften och som kommer och går. Nu skall jag gå och klippa mig och då får Lexi sin ensamma stund.

Vi gick en liknande eftermiddagspromenad, som de övriga promenaderna idag och Lexi ville inte mer, det småregnade tidvis på promenaden. Jag har jobbat med henne mer inomhus idag, med olika hjärngympingord, för att bränna energi och för att det är trevligt att lära henne.

Nytt för dagen är att jag har börjat med att träna in handtecken, båda mina armar rakt ut från sidorna betyder Hit, höger arm rakt upp i luften betyder Plats.

Jag tränade detta med klickern som första belöning och sedan fick hon en Frolicbit, jag repeterade detta två gånger i kväll, först på kontoret och lite senare inne i rummet.

Viska började jag med häromdagen men det är lite svårare för lilla fröken att ta till sig, hon skall sätta sin nos mot mitt öra. Ett av skälen till att hon inte har kommit igång bättre med Viska beror på laddningen det är att vara så nära och att sedan sätta nosen mot örat, kan nog kännas som lite väl provocerande för henne. Jag tar det lugnt med detta men försöker ändå att få gjort någon viskning varje dag, ännu så får jag hålla en godis vid mitt öra och när hon tar godisen, exakt då, klickar jag för belöning.

Lilla fröken får nydiskad vattenskål, väl ursköljd, och fräscht vatten varje morgon så klart, men ibland framåt eftermiddagskvällen så kan hon gå förbi vattenskålen och liksom titta på vattnet och sedan gå därifrån. Jag byter till nytt vatten direkt om jag ser det, och oftast går hon och dricker efter att jag bytt det. Hon skulle ha en vattenkopp, som hästarna har, då kunde hon få helt fräscht vatten varje gång hon ville dricka.

Mycket tugg på sin tuggring och lite bus var det i kväll, när jag satt framför teven. Jag måste bara ännu en gång slå ett slag för Lexis Plats, hon sover så gott där inne i sin ”egen kupé”, vill du titta närmare på den eller köpa den gå då in på: www.serpentinen.com.