Torsdagen den 20 November ;

Morgonpromenad i långlinan över Gröningen och Margaretaparken. Vi träffade först Danny, en Dvärgschnauzer kille på två år, sedan Rosso vår granne och gamla goda ”vän” till mig. Medans vi stod och pratade med Rosso och hans matte så kom en Field Spanieln vid namn Bilbo.

Han är enligt sin matte lite morrig på andra hanhundar och mitt i hälsningen så blev det morrskall från båda herrarna, Lexi for iväg en bit men var snabbt tillbaka till Rosso och sedan lite försiktigare fram mot Bilbo. Snabb som vinden iväg och observant mot kraftigare känsloyttranden och plötsliga ljud, precis som när hon var liten valp, fast nu är hon mer med och mindre flyktbenägen, som hon var då. Hälsningen var slut och vi delade på oss, alla skulle åt var sitt håll. När vi kom hemåt mot porten så var Wilma där, hon fick syn på oss på håll och lät sin matte få vänta, så att hon kunde hälsa på oss.

När Lexi hade fått fräscht vatten och sina morgongodisar, så kom hon in till mig på kontoret och hoppade upp på kistan och somnade, gårdagskvällens socialisering kostade verkligen energi.

Vi åkte till Thalassa och gick vår promenad, det duggregnade men det verkade inte bekymra Lexi speciellt. När vi svängde in på stigen vid hagarna så kallade jag in Lexi och kopplade henne, nu var det tredje dagen i rad, nästan, som getterna tagit sig ut ur hagen och promenerade omkring, detta gjorde att vi valde en annan väg än tänkt och totalt fick Lexi gå kopplad en längre sträcka.

Vi åkte och hämtade Susanne, som fick tvätta i vår tvättstuga, hennes maskin hade brakat. Vi tog en fika innan vi satte igång med våra jobb. Susanne hade sin dator med och vi satt båda två och jobbade, mellan varven från tvättstugebesöken.

Lexi fick sin mat och en mjölkpaket upplagd på skåpet med snöret hängande ner, maten åt hon upp nästan direkt men mjölkpaketen den ligger fortfarande kvar på skåpet. Efter en kortare kvällsrunda lite senare, så band jag fast en av hennes leksaker till mjölkpakets snöre och då gick det lättare att våga dra. Lexi blev lika rädd idag, när paketen kom nertrillandes men var snabbt där och tog det, ändå.

Vi fick bildbevis på att Lexi Tänder lampan på sängloftet, då Susanne fotade oss. Efter att vi ätit kvällsmackor alla tre så tränade jag Metall- och Träapport och Viska med Lexi.

Hon fick en ny tuggis idag, jag måste passa på att skälla på den helt otroligt dåliga kvalité det är idag på tuggen, det lossnar stora bitar efter bara några få minuters tuggande och hela benet är slut på en halvtimma om hunden är en intensivtuggare, som många unghundar är. Vi körde Susanne hem med sin tvätt vid niotiden och Lexi gjorde sin kvällstoalett extra snabbt i kvällsregnet när vi kom tillbaks.

Lite sprallig var hon även ikväll när vi blev ensamma, Lexi och jag. Hon är inte van vid att vi bryter vår rutin på kvällarna, vilket också är en anledning till att jag har börjat fundera på att träna mer med kvälls socialisering, det kräver dock att man känner människor som tycker det är ok att få oss på kvällsvisit, hon är ju lite busig och inte helt ”rumsren” rent uppförandemässigt, ännu.

Hon börjar mer och mer se ut som en ung Pinscher, lite gänglig i fysiken, ”kansjälv”-beteendet syns flera gånger om dagen och även behovet av att vara väldigt nära, tonåring är vad hon är.