Måndagen den 1 December ;

Vi åkte ut till Thalassa och gick den kortare promenaden förbi hagarna. Alla djuren är nu inför vintern hemma hos herr Snorén. Vi träffade en Dvärgschnauzer tik som löpte, så det blev endast en kort noshälsning. För övrigt så var det folktomt på vår promenad, så Lexi fick vara lös hela svängen. Hon är himla sugen på att dra in mot den skogiga biten men än så länge håller hon sig bara i kanten och har bra kontakt med mig. Jag tränade flera gånger på Fot och att hon fick vänta när jag placerade ut godisar mellan henne och mig på stigen och sedan kallade jag in henne. Hon skulle då passera köttbulle, Frolic och Doko, som låg i ett par små högar. Detta skötte hon perfekt och kommer som ett skott och sätter sig på vänster sida, i Fotposition. Hon belönas med att få gå tillbaks och ta godisarna.

Efter denna kortare skogspromenaden, åkte vi upp till Fido´s där hade jag ett gäng lövhögar kvar att kratta ihop, vi var där ungefär en timma. Dels roade Lexi sig själv, dels försökte hon få igång mig, jag besvarade det ytterst kort. När vi kom hem så fick hon märgbenet, som jag kokade häromdagen och hade glömt bort att ge henne igår. Just nu så håller hon på och försöker få ut det sista från håligheten i benet. Jag skall iväg på några ärenden, så hon kommer att få en ensam stund också idag.

När jag kom hem, sa jag Hej innanför dörren som vanligt, sedan packade jag upp grejorna och började dammtorka huset. Jag höll på och städa en bra stund innan jag släppte ut Lexi från kontoret.

Senare tränade jag apport med henne både med Metall- och Träapporten, hon lyser liksom upp när jag tar fram klickern och vi börjar träna, det skall bli kul att få träna henne lite mer utomhus, nu när jobbet lugnar ner sig en stund. På mina promenader med Lexi, i möjligaste mån och när jag tänker på det, så tränar jag Höger och Vänster vid vägval och även om hon inte är hundra så är det på väg. Hon fick avsluta träningen med att leta efter sin godispaket från i lördags, då när hon hade spöken på loftet. Jag glömde säga att när jag städade och var på sängloftet, så kom hon upp och då bad jag henne Tända lampan och det gjorde hon.

Jo avslutningsvis, så vill jag bara säga att även om jag glömmer bort ett tag att träna eller skriva att jag tränat olika inövade moment så gör jag dom. För hundens del och kontakten mellan oss, så är det bra när man som mattehusse är positivt oberäknelig, både vad det gäller mängden träning, vad man tränar, vilka promenader man går, hur olika långa aktivitetspass till hur många eller hur få aktivitetspass man gör per dag. Det är ändå så att det är samarbetet medans det pågår som är det som ger maximal effekt. Måttet på effekten ger samarbetslust, initiativtagande från hunden, fysisk välmåga och kontakt.