Söndagen den 7 December ;

Trots sen kväll, så vaknade vi ungefär vid vanlig tid och det var bara att pallra sig upp och ut, även om jag längtar efter att få slippa ibland. Vi kröp ner i sängen och somnade om en stund och sedan så förberedde jag för Lexis andra spår. Jag plockade med extra gott som byte för klöven, klöve, blod, snitslar, sele, långlina, vatten till Lexi och ett äpple till mig, vi åkte till Svedberga kulle.

Annat väder att spåra i idag, det har varit nattfrost och det är precis att det är plusgrader och ganska rejäl vind till det, så vi får se hur lilla fröken spårar idag.

Lexi skötte spåret perfekt men var mindre intresserad idag av att ta/bära klöven. Det gör ingenting, hon fick massor av belöning och kände nog av min glädje ändå. Det blåste ordentligt idag, så jag gjorde ”lillfingerprovet” flera gånger, för att vara säker på att vi gick i medvind i spåret. Och det fick jag ju bevis för att jag lyckats bra med, när Lexi hela vägen från startplatsen till klöven hade nosen i backen.

Spåret var ungefär tvåhundra meter och passerade en rid- och gångstig, där jag såg ett häst- och ryttarekipage passera strax efter att jag lagt spåret. När vi kom tillbaks från vår promenad fick Lexi pausa i bilen medans jag åt ett äpple, mest för att dra ut på spårets liggetid. Det kom en tjej med en Berner Sennenhund och korsade vårt spår, inget av detta störde Lexi nämnvärt när hon sedan spårade.

När vi kom hem så var jag lite sugen på opera, för att få fart på min energi. Det brukar nämligen fungera perfekt med sådan musik när jag är lite trött och nere.

Den musiken tyckte Lexi var konstig, jag fick börja leka med henne så att hon kunde slappna av. Det hjälpte fast hon var lyhörd för vissa av ljuden på skivan. Jag hade placerat godisleksaken som har brickor över hålen inne på kontoret och bad Lexi att Tända min lampa, på sängloftet, efter att vi lekt färdigt.

Jag följde henne upp dit och hon tände lampan och fick som belöning gå ner och lösa sin ”godisuppgift”, vilket inte är någon match egentligen för henne idag. Därför har jag börjat att använda dessa ”leksaker” som förväntans belöning, det vill säga att jag placerar ut dem på golvet och sedan får hon Nej, om hon skulle försöka börja med dem innan jag gett klartecken. Hon måste jobba med mig ett tag för att få gå och ta itu med dem och det är hon hundra procent lyhörd för.