Att vara hund

Att vara hund

Att vara hund tycks mig sällan vara ett nöje och många gånger inte ens värdigt. Dels på grund av att många, ja faktiskt de flesta hundar lever med sin matte husse i en slags analfabetisk relation. Vilken verkar bero på missriktad empati för hunden, från matte husse sida. Trots att man vet så tar man ändock inte till sig, att hund är en annan art med ett annorlunda språk.

Ett språk vilket matte husse inte ens intresserar sig för att lära eller förstå, utan lägger tonvikten vid att tro. Tro att hunden förstår oss och gärna då också, att få gå enklaste vägen till mötes. Så som att okritiskt ta till sig av all råd och tyckande som erbjuds, om det som sägs om hur hundar är och tycker.

Att våga bjuda på sina känslor och sin tid, borde vara ett av de stora måstena för att tänka sig att leva med hund. Det är ju så att även hunden skall ha del i gemenskapen, utifrån sitt sätt att fungera.

Så behandlar vi ju andra individer vi lever med, eller?

Stäng meny