För att förstå sin hund krävs i första hand kunskap.
Och för att veta att det är kunskap man hittar, gäller det att man är
behäftad med ödmjukhet, klokskap och lyhördhet.

Jag är flitigt konsulterad för frågor kring hundproblem, tack för det.

Och det som ständigt är min ”akilleshäl” i detta är att många människor är så godtrogna. Vilket bland annat leder till att innan de når mig/hittar mig, har dom fått sig till livs flertal förslag på åtgärder, vilka provats.

Många människor är också dåligt bevandrade i biologi och naturkunskap, vilket är grunden hos allt levande. Och därmed lider de brist på förståelse för andra arter, även om de inte vet om det.

Vårt moderna informationstäta samhälle tycks ha glömt bort hur man lär, ger människor redskap till att finna och förstå sin omvärld. Jag saknar tydligare gränser bland information kring vad som är comme-il-faut, tyckande och eller ren fakta.

Fakta är något som kan bevisas genom olika modeller, modeller som är begränsande för att utesluta tvivel kring att modellen är påverkad från otillbörligt håll, för just den sökta faktan.

Att man är van att se hundar, att ha ägt dem, att klappa dem och prata med hundar dagligen och eller stundligen, gör inte att man kan/vet allt om hund.

Snarare kan det vara så, att det är svårare att ta till sig faktisk kunskap om man redan tror sig veta en del. Och eller om man har vana vid/lång erfarenhet av närhet med hund/ar.

En helt okunnig individ är enklare att lära än en individ som skall läras om. Det är flertalet av små, små detaljer som lätt kan förbises, tas för givet att kunden/frågeställaren förstår. Vilket ofta utgör att ny kunskap inte ”landar” som det var tänkt, vid undervisningen eller konsultationen. Jag har detta på näthinna och hoppas därmed att jag uttrycker mig på ett sådant sätt, att problemet elimineras.

Men jag är ju bara en av alla som ”pratar” om hund. Och tyvärr är inte stora flertalet medvetna om att man som lärare måste var ödmjuk nog att upptäcka och förstå när man själv, hunden och eller hundägaren, behöver förtydligande. För att dom skall kunna åtnjuta kunskapen och inte åsikterna.

Hundägare, tänk på att det är på er all tillit och trygghet vilar, enligt hunden och om hunden skall bli den glädjekälla som ni tänkt er. Var kritiska och ifrågasättande. Värdera svaren ni får på frågorna ni ställt och eller påståendena ni får av folk ”på vägen” och eller på kursen ni kanske går med hunden. Ju större kvalité frågeställaren har desto större chans till korrekta svar.