Under många år var jag Master Food´s Hundpsykolog och svarade på tusentals frågor på deras hemsida i Sverige & Danmark. Dessa frågor och svar härstammar från den tiden, det är frågor som är väldigt lika dagens frågor.

 

Baby och stövare

Jag och min sambo väntar barn i början på augusti. Vi har en stövare på 1 år som vi har tänkt lämna bort under en månad i samband med barnets ankomst. Nu undrar vi om vi gör rätt eller ska vi låta våran hund vara med från början?

 

Svar  

Det finns ingen anledning att lämna bort hunden och dessutom så ökar ni på det beteende som ni troligen är rädda för skulle uppenbara sig. Se till att hunden får sina långa härliga och aktiva promenader även efter babyns hemkomst, det är lugnt och skönt även för er att få komma ifrån dagens alla sysslor kring en baby, den stunden i skogen med hunden.

Se till att både husse och matte får sin egen stund i skogen med hunden, det gör att ni orkar mer och gläds extra åt er familj. Hunden blir inget problem för ert barn utan snarare en tillgång. Låt hunden få vara med kring baby, för hunden är det redan en flockmedlem som han vet är på väg. Hundar kan nämligen dofta graviditet.

 

 

York och barn

Har ett ”litet” problem. Har en Yorkshireterrier som är 5 år gammal. Vi köpte honom när han var 1 1⁄2 år av en barnfamilj. Vi tror att anledningen till att dom förra ägarna sålde honom var för att de hade småbarn.

Nu är det så att jag och min sambo vill skaffa barn, vilket vi ser fram emot. Problemet är att vår hund är lite rädd för små barns ”klumpighet” och deras grepp, och tycker inte alls om dom.

Jag har funderat på olika lösningar, men har inte kommit fram till någon bra. Vi har alltid haft hunden i våran säng, han har inget speciellt rum eller bur han brukar vara i, och han är mycket fäst vid husse.

Vill inte lämna bort honom, men inte heller avstå från barn. Kan du hjälpa oss. Finns det något man kan göra så hans rädsla för barn, försvinner? Eller ska man lära honom att vara mer självständig och, i så fall, hur? Hur får man dom att fungera ihop?

 Svar                                                                                                        

 Ert barn som jag förstår det finns ju inte ännu och när ni väl fått barn låt hunden vara med från början, redan när barnet inte kan krypa/gå – de blir en familjemedlem som hunden gillar – Om hunden får sina rättigheter och kan gå undan och ha en egen säng/fåtölj eller liknande som är ”barnförbjuden”

Barn måste få lära sig att ta det försiktigt med hundar, vilket ni får ansvara för att det blir så. Träna honom med barn utan att barn för den delen behöver besvära honom, använd kompisar ni känner väl – där deras barn kan var med och träna så som erbjuda gott godis, aldrig gå fram till hunden utan vänta på att hunden kommer till dem. Ha lugna barn med på promenader ibland.

Se att barn och hundar oftast mår väl ihop om inte har det hänt något som skrämt hunden och den har kopplat obehaget till barn. Lär barn att lyssna och göra som ni säger så kommer hunden bli ert barns bästa vän.

 

 

Storpudel och barn

Jag har en fråga ang. min storpudel hane 3,5 år. Han gillar barn (vi har 2 barn) och han vill gärna busa kanske lite väl hårt ibland. Ett problem är att han springer fram till vissa barn och skall nafsa i fötterna, det är framförallt barn som visar rädsla och detta gör ju inte saken bättre för dem! Varför gör han så egentligen och vad kan vi göra för att stoppa det?

Svar

Er hund är van vid att leka med barn och tycker att de är kul, men som de flesta barn så leker de lite för stressigt och stressbeteende i samband med barn från er hund är just att stress är troliga skälet till er hunds försök att få igång vad han ser som en lekkamrat i barn.

Lugna ner lekarna med barn och aktivera er hund mer ni vuxna, så att ni kan få kontakt med er hund även i lek och högljudda situationer som är kan vara lite stressiga.

Viktigt är att hunden också har egna rättigheter så som härliga promenader dagligen med er vuxna. Och ibland kanske ni går med andra med en hundkompis och att hunden inomhus har egen plats som är ”barnförbjuden”

Det finns så många små delar som utgör ett ”problem för hunden så det blir vad man kallar ”problemhund/hundproblem”, så frågan med svaret du just läst är inte fullständigt varken informationen kring problemet och därför inte heller svaret blev exaktare – ett samtal hade gjort hela skillnaden – till bästa svar och hjälp.

Har du hundfrågor tveka inte att tala med mig