Dofter, är de fler på sommarn?

Du visar för närvarande Dofter, är de fler på sommarn?

Fjärilar är världens ”doftexperter”, så till vida att de kan urskilja minsta doftdel i luften på en oändlig stor yta. Detta beror dels på att fjärilar har näsan in och ut; fjärilar och insekter luktar med sina antenner.

Sinnesorganen är oftast inbyggda i små hår på antennerna. Dessa hår är olika byggda beroende på vilket (sinnes) uppgift de har att serva. Att uppleva en blomdoft eller doft av en honas könsdoft, lufttryck, smak med flera sinnesintryck som behöver upplevas för överlevnaden.

Insekter/fjärilar är bland jordens äldsta innevånare. Jordens äldre innevånare har bevisat att de har en utsökt anpassning till sin miljö, för att kunna föröka sig och därmed se till att arten överlever i miljontals år. Deras ”strategier” och förmågor är alltså korrekta eftersom de överlevt så länge. Doftinformation är säkraste sättet att nå framgång för kommunikation.

Så sker även för människan, vårt problem är att vi ”lärt av” vårt sinne att tolka minsta beståndsdel och ta notis om denna information i vårt medvetande. Idag ”duschar” folk sig med industriframställda dofter – för att det är modernt, inte för att vi egentligen kanske menar vad vi sänder ut.

Exempelvis har gris ett otroligt bra doftsinne, som den dels använder för att söka föda med – ibland långt under marknivå – tryffelsvin är kanske bekant. Gris/klövdjurs förmåga att avläsa dofter i luftrummet sägs övergå hundars/rovdjurs doftförmåga. Det innebär bland annat att klövdjurens naturliga fiender – rovdjuren, har utvecklat sin förmåga till kommunikation mellan flockmedlemmarna, i de fall rovdjuret lever i flock, till en excellent grad för att kunna överlista bytesdjurets förmåga att kunna avläsa luftrummet så eminent.

Rovdjurens utveckling av strategi/list har därför varit nödvändig över årmiljonerna, för deras överlevnad. Trots detta har rovdjuren ett oerhört välutvecklat doftsinne, mångt mer utvecklat än människan tycks kunna förstå.

Exempelvis kan en vältränad hund hitta två sandkorn (med speciell doft) på en strand som är 500 meter lång, 50 meter bred och 50 centimeters djup – som bildligt exempel på förmåga att särskilja dofter i mark och eller luftrum hos vår hund.

Jag brukar försöka förklara denna fantastiska doftförmåga för mina elever genom att vi tänker oss en stor dagstidningssida i finstil och på denna sida skall vi finna ett specifikt ord – snabbt. Vi människor lägger ofta vår uppfattnings på vad vi ser, på samma sätt gör hundar/djur men på vad de ”ser via vad de doftar” av för information. Alltså same, same but different – som det ibland uttrycks.

Hundar som används för sin doftförmåga kan dofta nergrävda minor, finna skadade eller döda människor både i rasmassor såväl som, i naturen, i byggnad och eller i eller under vatten, levande eller döda.

 

Hunden kan via sitt doftsinne alarmera för epileptiker att anfall är förestående, markera olika cancersorter ur en droppe blod, hjälpa rullstolsburna och rörelsehindrade personer med allehanda ting, tända lampor, ta ut saker ur kylskåp, öppna dörrar, hjälpa en människa som fallit att återfå balansen, larma med mycket, mycket mera.

Hundar kan särskilja person från person via doften, via blodet, via sperma och via otalt fler delar som skiljer människa från människa och faktiskt individ från individ – alltså även exempelvis mus från mus. Allt för att hjälpa oss människor att finna rätt i vad vi söker och där våra förmågor inte räcker till.

Om vi bara vill ha hjälpen kan våra hundar hjälp och samtidigt få en utmärkt stimuli, via inlärning och utfört arbete. Mina elever på hundgymnasiet avslutar sina tre år genom att ha utbildat sin hund i brandvarning. Två minuter snabbare än den mest förfinade apparatur för avkänning av brandrök är den vältränade hundens doftförmåga. Två minuter vid brand är en evighet – det räddar liv.

Köp min online brandvarningskurs – https://brandvarningshund.se

Dessa upplysningar ger förhoppningsvis även dig, kära läsare en uppfattning om vad vi människor totalt missar – all information via dofter. Dofter är gaser vilket är det äldsta sättet för jordens ”alla” innevånare att kommunicera på, då som nu.

Gaser har olika densitet (tyngd) vilket innebär att de färdas olika fort/långsamt, de kan alltså vara stabila/kvarvarande eller flyktiga. Ett slags indianernas röksignaler – fast osynliga för ögat men inte för doftsinnet. Gasen/doftmolekylen innehåller alltså olika sammansättning beroende på givaren/omständigheten – vilket kan uttryckas som kollisioner mellan molekylerna på sin färd, mängden kemiska formula i varje doftmolekyl särskiljer sig också beroende på en mängd faktorer.

 

Lite om detta kan ni läsa nedan i kursiv stil, i en del av en rapport från Mistra.

Kemiska signaler mellan olika individer kallas semiokemikalier eller ibland infokemikalier. Om signalerna används för kommunikation mellan individer av samma art kallas de feromoner. Feromoner kan påverka en individs fysiologi så väl som en mängd beteenden, till exempel sådana som har med parning att göra. De kallas då sexualferomoner. Om de kemiska signalerna används för kommunikation mellan olika arter kallas de allelokemikalier. Bland dessa finns allomoner, som är till fördel för avsändaren, och kairomoner, som är till fördel för mottagaren.

Semiokemikalier kommer av ordet semeon som betyder, ett märke eller en signal. Feromoner är semiokemikalie inom en art. Feromoner kommer av ordet phereum som betyder att bära. Undergrupper av feromoner inom arten är alarmerande feromoner, spårgivande feromoner, sexuella feromoner och aggregations feromoner. Det sistnämnda feromonet bidrar till hopning alltså flockbildning.

Semiokemikalier mellan olika arter benämns allelokemikalier av ordet allo vilket betyder, olika. Undergrupper här är Allomoner vilka ger fördel för sändaren, Kairomoner som ger fördel för mottagaren, Synomoner som ger fördel för både sändare och mottagare. Och slutligen Apneumoner vilket är signaler från dött material.

Källa; Biosignal – ett Mistra finansierat forskningsprogram, kring feromoner och kairomoner för bekämpning av skadeinsekter

 

 

Njut Er sommar och sök dofterna i naturen ihop med er hund, se hur hunden förändras vid uppfattning av olika/nya dofter under er promenad. Belöna hunden för markering av nya dofter och ni har snart en sladderpotta med er, som ger er en rikare naturpromenad – då ni via er hund lär märka att något meddelande singlat förbi. Svaret på rubriken blir alltså – att sommaren innehåller fler dofter då sommarn innehar många nya möten som bland annat generera nya individer, såväl bland blommor och blad som bland möss och människor.

Skön doftsommar!