Hur tänker vi kring hundproblem, givetvis är det så att hundens olika ”felbeteende” orsakar oss problem och bekymmer. Men hunden då har den problem och bekymmer av hundproblem?

Två vanliga exempel;

Drag i koppel sker av flera orsaker men främst på grund av att hunden lärt sig att så känns det när man är ute och går, man har fått dra i kopplet – socialt inlärt beteende. För hundens del uppstår då obehag över halsen som vid kraftigt drag påverkar hundens möjlighet att få fri tillgång till syre och musklerna runt halsen och skuldrorna blir anspända. Muskulaturen kring halsen strävar emot dels för att häva denna brist/minskning av syre dels för att uppnå jämnvikt för de olika muskelgrupperna (böjare – sträckare) och halsmusklerna blir stela liksom större/starkare än vad som är anatomiskt korrekt för individen.

Detta resulterar i starkare drag från hunden över tid och inte otroligt sker ryck i kopplet också, de ger tillfälliga stötar över luftstrupen, muskelgruppen och skelettet – vilka de senare svarar med genom mer motverkande rörelser. En hund som länge dragit i kopplet har inte sällan utvecklat spänningar långt ner över ryggen.

Andra individer kan bli så rädda av eventuella koppelryck att de aldrig mer vågar känna kopplet sträckt och går ständigt på koppel-promenaden med anspänningar i hela kroppen och då också med mental oro – detta ger en osäker hund generellt vilket troligen leder till fler felbeteende bl. a. under koppelpromenader.

Matte/husse kan komma att utveckla dåligt humör vid koppelpromenader, spänningar i nacke och axelparti och ökad halkrisk vid halt väglag.

Åtgärd, klicka på länken här – ”Drag i koppel”.

Ivrigt skällande hundar är stressade, frustrerade och kan ha lärt sig att det lönar sig att skälla för man får flockens uppmärksamhet och det kan vara helt oberoende av vilken reaktion hunden får. För dessa individer gäller att bara man får kontakt med matte/husse så tar man även emot tråkig/otrevlig sådan.

Olika hundraser har olika lätt för att starta upp skall det är ingen hemlighet, för de raserna som har lätt till skall (tex stövare) tenderar ihållande skall påverka de stressrelaterade hormonerna något mindre negativt, än för övriga hundraser. Även om problemen kan vara i någon mindre grad än hos de individerna som inte är lättskallande, har även dessa individer en gräns innan aktiviteten går över i fysiologisk negativ stress och stor del av stresshormonerna Kortisol och Adrenalin ”går i taket”.

När dessa hormoner blir aktiverade för ofta och för länge uppstår flera förändringar i/för hunden invärtes som direkt överbelastar flera olika organ.

När stresshormoner slår till – förväntas att användning/aktivering sker, så hormonernas påverkan på inre organ – hjärtat pumpar fortare, ökad puls, mer syre och blod ut i kroppen, magen stänger av, endast fokusering på uppkomna ”faran”/situationen finns och ”flight & fight” är fullt påslaget – om inget sker så att alla dessa delar behövs blir stresshormonerna liggande i blodet och hjärtat fortsätter rusa – destruktivt för hela individen. Det tar en stund innan kroppen lugnar ner sig och återgår till normalt arbetstempo.

Men för långvarig stress kan ge en tillväxt av binjurarna – hormonernas produktionsenhet – och hunden känner ”oftast av fjärilar i magen” och har svårt att koppla av även vid återhämtning.

Den förändring vi märker är den kännbara effekten av att hunden har svårt -att fokusera, –att träna med, -att lyssna, -att få och kunna koppla av m.fl. Dessa hundar går lätt in i stress/skallande för ”ingenting” och kan få ett beteende som övergår i bl.a. nafsande.

Åtgärd:

Swisha 250 kronor till 0706 – 148893, så sms:ar jag om lämplig tid för samtal och ringer er inom 24 timmar – då talar vi om ditt problem och jag ger dig lösningar.